Liberalerna förefaller nu tryggt ha parkerat över fyraprocentsspärren till riksdagen. På torsdagsmorgonen var Pehrson gäst i Ekots studio för att frågas ut inför riksdagsvalet om en månad. Johan Pehrson är en livserfaren människa som varit med om frostnätter och ljumma vårkvällar i och utanför politiken. Liberalerna är ett mycket speciellt parti. De har lika nära till himlastormande ideologiska proklamationer som till ändlösa diskussioner om allt mellan "livsviktiga" principer och påvens skägg. Inom mer robusta och följsamma partier som Moderaterna och Socialdemokraterna finns en sekellång misstänksamhet mot Liberalerna; kan man lita på att de inte plötsligt får för sig att ändra sig?
Ekots utfrågare tog tag i den där bräckligheten hos Liberalerna. Moderatledaren Ulf Kristersson vill ju hålla frågan om liberalernas medverkan i en eventuell borgerlig regering "öppen"; just med hänvisning till osäkerheten när det gäller partiets förmåga att se till "det stora hela" istället för att ställa till med regeringskriser på grund av inre splittring i någon fråga.
Johan Pehrson argumenterade starkt för att han och Liberalerna var att lita på. Han tog sitt eget agerande under Januariavtalstiden med Socialdemokraterna i början av mandatperioden som exempel. Pehrson påminde om att han själv var "motståndare" till Januariavtalet men att han i varje läge som gruppledare såg till att partiet levde upp till vad man lovat.
Utfrågarna bet sig fast vid den frostiga relationen mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna. SD: s Jimmie Åkesson säger sig i och för sig gilla Johan Pehrson men anser i övrigt att Liberalerna är ett "onödigt parti". Graden av närhet till SD är omvänt den stora stridsfrågan i Liberalerna. Pehrson tassade runt de känsliga frågorna med en jovialiskt överseende attityd.
Fler sakfrågor var uppe till rakning än i de tre tidigare utfrågningarna med Kristersson, Andersson och Bolund. Vilket säger något om Liberalerna; de är en diversehandel som gärna tar spets i många frågor. Skola, Nato, invandring, skatter, klimat, energi, försvar; inget är en liberal främmande. Johan Pehrson fick in en femetta när han förklarade hur och varför ytterkantspartier växer: De växer när mittenpartierna misslyckas med att hålla ordning i samhället. Då skapas det nämligen en större marknad för enkla lösningar som att allt är "invandrarnas fel eller de rikas fel" sa Pehrson. Så hänger det ihop.