Knappt har det nya året hunnit börja innan planeringen för nästa års budget drar igång. Den styrande Kvartetten S, C, L och KD presenterade på torsdagen sitt förslag till inriktning för budgetarbetet för 2021. Snön som fortsatte falla utanför fönstren vållade ingen större oro, trots att de milda vintrarna bidrog till en bättre ekonomi förra året. För trots ett skakigt läge i världen som även påverkar Norrköpings ekonomi var politikerna "behärskat optimistiska" inför nästa år.
– Det har gått bättre än vi trodde, sa Lars Stjernkvist (S).
Liksom för övriga kommuner väntar tuffa tider. Det svåra ekonomiska läget beror framförallt på att antalet barn och äldre ökar snabbare än de i arbetsför ålder. I Norrköping har befolkningen ökat stadigt de senaste 20 åren och väntas fortsätta öka. Samtidigt går vi nu in i en lågkonjunktur. Alla nämnder måste i årets budget spara i genomsnitt 2,5 procent. Samma sparbeting hade beräknats även nästa år, men nu sänks det.
– Vi var tidiga med att bromsa och har sänkt kostnaderna snabbare än vi trodde. Vi kan också använda en del av avkastningen på överskottet från tidigare år tack vare en långvarig börsuppgång, sa Lars Stjernkvist.
Förutom detta ser det också ut som att bidragen från staten till kommunen kommer öka. Detta gör att Kvartetten räknar med att kunna sänka sparbetinget på nämnderna nästa år till 1,5 procent.
Kikki Liljeblad (S), Olle Vikmång (S), Eva-Britt Sjöberg (KD), Karin Jonsson (C) och Reidar Svedahl (L) var alla överens om att de drygt 80 miljoner som de sänkta besparingskraven skulle innebära framförallt ska gå till att förstärka på fyra områden. Det gäller att höja skolresultaten, satsningar på yrkesutbildningar för vuxna, ökat hållbart företagande och arbete mot välfärdsbrott.
– Vi har tyvärr en utbredd brottslighet i välfärden. Det gäller bidragsfusk, men även på välfärdsmarknaden, där vi ju har ett exempel som ligger nära, sa Olle Vikmång och syftade på det privata hemtjänstföretag som misstänks för omfattande fusk.
– Där vill vi göra att ett riktat jobb för att skattemedel ska gå till det som är tänkt, sa han.
Vad det blir för konsekvenser av det sparbeting på 1,5 procent som ändå planeras ligga kvar på nämnderna nästa år är ännu för tidigt att säga, men Lars Stjernkvist anser uppskattningen realistisk:
– Det är högst osannolikt att det skulle bli 2,5 procent.