Det förväntade underskottet på 44,7 miljoner kronor presenteras inför utbildningsnämndens sammanträde på onsdag.
I takt med att antalet skolplatser ökat hos friskolorna har man de senaste åren sett en trend att elever, framför allt de äldre eleverna, väljer friskolor istället för kommunala skolor.
Statsbidrag och övriga kompensationer minskar 2023 med 41 miljoner kronor, framför allt inom grundskolan, 30 miljoner kronor. Till det kommer ökad inflation.
Grundskoleverksamheten är totalt sett, både kommunala skolor och friskolor, överdimensionerad i förhållande till hur många elever det finns.
Den kommunala grundskolan har för många enheter med få elever per klass. Det finns också ett flertal enheter med totalt för få elever. Det beror inte bara på att fler väljer friskolor, utan även på färre födda och färre inflyttade barn. Grundskolan väntas gå 28,5 miljoner kronor back om inget görs.
I handlingen inför nämnden flaggas det för att det krävs en anpassning av organisationen inför kommande läsårs hösttermin. Och för en ekonomi i balans på längre sikt kommer flera åtgärder att behöva påbörjas under 2023.
Gymnasieverksamheten, som ligger före grundskolan i en omställning, har en prognos på ett underskott på 7,9 miljoner kronor, en förbättring från föregående år. Hela underskottet ligger på Bråvallagymnasiet, 12,5 miljoner, på grund av stora lokalytor i förhållande till antalet elever. De andra skolorna ger ett överskott på 4,6 miljoner.
Antalet barn i förskolan har sedan mars 2020 minskat med 279 barn.
Omedelbara åtgärder i gymnasiet och grundskolan är bland annat inköpsstopp, att alla nya anställningar måste godkännas av verksamhetschef, och omorganisation. Mer långsiktiga åtgärder kommer att presenteras senare.
– Jag är bekymrad över underskottet, naturligtvis. Lokalkostnaderna är jättehöga, 560 miljoner, varav 105 ligger på inhyrda lokaler, men framför allt är det för få barn i klasserna, det är tomma stolar, säger Ingrid Cassel (M), ordförande i utbildningsnämnden.
I årskurs 7 och 9 är normen i dag 25-28 barn i varje klass, medan den ligger på 21 på mellanstadiet. Det finns förskoleklasser där man är nere på 15 barn.
– Det drar med sig lokaler och personal på ett sätt som inte är rimligt. Vi behöver anpassa kostymen. Alla som åker runt i Norrköping ser att det finns baracker på många av våra skolor och många av dem är inhyrda. När signalen kom från Linköping gick vi ut och sa "vi behöver en dialog". Vad ser rektorerna för möjligheter till samarbete och förtätningar?
Man tittar på vad som behöver göras, så snabbt som möjligt, för att det inte ska skapas mer oro än det behöver göra, för det är klart att många berörs när man ändrar i skolorganisationen, menar Cassel.
– Jag tycker att man ska ta höjd för att för att vi behöver göra skolnedläggningar.
Något man väntar på är den demografiska prognosen. Istället för att titta på enskilda skolor ser man på väderstreck, behoven på öster eller söder. Landsbygdsskolorna är undantagna.
Utbildningsnämnden har sedan tidigare ett sparbeting på 19,2 miljoner, något man tagit på centrala funktioner.
Den 25 april är utbildningsnämnden inbjuden till kommunstyrelsen för att få en ny befolkningsprognos. När det handlar om lokalfrågan behöver man gå i takt, säger Cassel.