Ingrid Cassel har ambitionen att förbättra informationen från nämnden om förändringar och beslut som ofta berör många.
De 19,2 miljoner som utbildningsnämnden ska spara ska sättas i relation till nämndens budgetram på dryga fyra miljarder kronor. Sparbetinget är på en halv procent.
Då sparkravet kommer som en skräll mitt i läsåret har man valt att göra besparingarna centralt och utifrån erfarenheten från pandemin då man avslutade utredningar för att i stället få ut kraft till verksamheterna. Forsknings- och utvecklingsavdelningen får en neddragning med 3,5 miljoner.
– Vi behöver lägga mer kraft på ordinarie verksamhet och lite mindre på utredningar, säger Ingrid Cassel.
Utöver det har utbildningskontoret sett över allt, från byggnation och lokaler till administration och fått ihop resten av de 19,2 miljonerna.
Barn- och elevhälsan, en stor central enhet, är helt undantagen från besparingar.
Ett annat beslut är att enheterna ska göra effektiviseringar motsvarande 9,5 miljoner, pengar som ska gå tillbaka i form av kompetensförsörjning, behöriga lärare.
Enheterna har fått sina ramar och håller på och budgeterar. Ännu har inte siffrorna på hur många barn som går på varje skola kommit. Efter att ha sett över aktuella prognoser för Smedby och Rambodal har man gjort om vilka årskurser som ska finnas på vilka skolor för att få det att stämma bättre med verkligheten, en förändring som väckt reaktioner hos många föräldrar.
I Linköping lägger man nu ner skolor och förskolor, på grund av lägre befolkningsutveckling än beräknat och avstannad migration.
– Vi tänker inte alltid likadant i Linköping och Norrköping i många frågor, säger Cassel och påminner om att Norrköping i alla tider tagit emot nya invånare.
Men också i Norrköping får man skriva ned befolkningsprognosen. Friskolor och det fria skolvalet påverkar också planeringen. När antagningen är klar måste man se över delningstalet, hur många elever man behöver ha i olika klasser. På gymnasiesidan pågår redan en omstrukturering och samordning.
– Jag förutsätter att vi måste även på grundskolan se över hur det ser ut.
Något annat man tittar på är vilka insatser som behövs för barn med särskilda behov.
– Kan det vara så att det vore bra för barnen att bli en mindre grupp? Vi har det på Klingsborgsskolan. Finns det fler ställen där vi skulle behöva kunna ge en annan pedagogik? Vi behöver också planera för att vi har en dubblering av barn i särskolan i vissa åldersgrupper.
Förutom kommungemensamma grupper tittar man på att införa resursskola, för elever som behöver en annan utbildningsmiljö än den vanliga skolan. Det kan bli en egen Norrköpingsmodell.
Från den 1 juli i år är det lagkrav på att kommunen ska kontakta alla föräldrar med barn som är över tre år och erbjuda de barn som inte har en förskoleplats en plats i förskolan, på 15 timmar.
– Det är för att barnen ska få sin språkträning. Det är över 200 barn som ska kontaktas.
Det är en jättegrej för kommunen och kräver en informationsinsats om att man aktivt kommer att kontakta familjer med det här budskapet, så de inte tror att det är något konstigt med det, säger Cassel.
Ett annat nytt lagkrav är möjligheten till lovskola för barn från årskurs 6. Därutöver har Borgerlig samverkan beslutat att de barn som är tio till tolv år och tidigare gått på fritidsgård i stället ska gå på fritidshem, för pedagogiskt stöd och kanske läxhjälp.