Walid Chorfi, vuxenelev på industriprogrammet hyllar utbildningen och lärarna på Bråvalla. "Nu kan jag massor", säger han.
I förra veckan meddelade Borgerlig samverkan att de vill att industriprogrammet på Bråvalla ska finnas kvar. Att lägga ner det var annars ett av flera besparingsförslag som utbildningskontoret lagt fram för politikerna att ta ställning till. Eleverna är glada över beskedet.
– Det är jättebra. Det är väldigt fina lokaler och bra lärare så det hade varit tråkigt om det skulle läggas ner, säger Ronja Stein som går första året på industriprogrammet.
– Det finns ju ingen annan skola som har det här programmet i Norrköping så då blir det ju svårt om man vill utbilda sig inom industrin, säger klasskamraten Alexander Lind.
Att utbildningen har så få sökande tror de dels beror på dålig marknadsföring, dels på att det finns en förlegad bild av branschen.
– Många tror att det är oljigt och skitigt men det är inte alls så, säger Ronja.
Det framhåller också att det är ett brett program som även ger högskolebehörighet.
– Man behöver inte jobba med det här hela livet om du inte vill. Men du har något att falla tillbaka på.
Dock finns fortfarande ett stort orosmoln på himlen över Bråvallagymnasiet. Ett annat av sparförslagen är att utbildningsnämnden ska säga upp avtalet med kompetensförsörjningskontoret om att erhålla vuxenutbildning. Det skulle innebära att vuxenutbildningen med i nuläget 41 elever försvinner. Enligt tjänsteskrivelsen är det för få elever för att få en budget i balans och totalt skapar vuxenutbildning och vuxenutbildning i lärlingsform ett underskott på fyra miljoner kronor inom gymnasieskolan.
Men lärarna på industriprogrammet menar att det är viktigt att hålla kvar vuxenutbildningen, vilket de framfört i ett brev till politikerna.
– Vi startade i januari 2023 och har jobbat jätteintensivt för att få det att fungera. Det går för fort om de skulle plocka bort det nu, säger Linus Nordenberg.
Att ekonomin inte går ihop beror inte enbart på att det är få elever menar de, utan på att elevpengen enligt avtalet med kompetensförsörjningsnämnden är för lågt.
– Vi får hälften av vad vi får för en gymnasieelev, så det går inte ihop sig. Sen måste vi se det i ett större samhällsperspektiv. Vi får ju ut de som är långt ifrån arbetsmarknaden i jobb, och får vi det så genererar det skatteintäkter, säger Linus Nordenberg.
Lärarna lyfter också fram kombinationsutbildningen där eleverna kombinerar yrkesutbildning med svenskastudier. Majoriteten av eleverna kommer från socioekonomiskt utsatta områden och plockar upp människor som står långt bort från arbetsmarknaden.
– De här vuxna kan påverka på olika sätt. Kommer de ut i jobb kan de påverkar ungdomarna i de områdena. Det kan motverka kriminalitet och våld som vi har i samhället. Vi jobbar inte bara med utbildning utan också med värdegrundsfrågor, säger Linus Nordenberg.
Tuomas Kumpala är "vanlig" vuxenelev och han tycker att utbildningen är "klockren".
– Jag instämmer i allt Linus säger. Själv har jag jobbat i industrin i 15 år men det här är ett sätt att bredda mina kunskaper och bli mer anställningsbar, säger han.
Walid Chorfi står vid en CNC-maskin och gör övningsuppgifter. Han är också jättenöjd med utbildningen.
– Den är jättebra och ger många möjligheter. När jag började här kunde jag inget och nu kan jag massor. Jag är så tacksam för våra lärare som är så bra på att förklara, säger han.