Som vi berättat om i en rad artiklar den här veckan har ett gäng EU-migranter slagit sig ned på en tomt på Sjötullsgatan som tillhör Asklings Bil. Utöver att det är markägaren som har ansvar för att städa upp på tomten, och som nu hotas med vite om det inte är uppstädat senast den 17 december, verkar det vara svårt att reda ut polisens, kommunens och Kronofogdemyndighetens roll när det kommer till att avhysa de som bosatt sig där.
Läs mer: Misären ett stenkast från city.
Kjell Askling, som äger Askling Bil, har i en tidigare artikel förklarat hur de försökt få bort människorna:
– Först ringde vi till kommunen för att försöka få hjälp. Då hänvisade de till polisen, som hänvisade till kronofogden, som hänvisade tillbaka till kommunen och så snurrade det på sådär fram och tillbaka.
Läs mer:"Vi har försökt få bort dem".
Det har även framkommit att de ringt polisen ”tio gånger” utan resultat och att företaget även varit där och försökt prata med de som bosatt sig.
– Det måste vara de rättsvårdande myndigheterna som sköter det här. De kan inte sätta det i knät på oss, menar Kjell Askling.
Folkbladet har pratat med Mathias Westrell, som är verksjurist på Kronofogdemyndigheten och som även är myndighetens representant i ”Nätverket för utsatta EU-medborgare”. Där samlas representanter från bland annat kommuner, vården och socialtjänsten för att exempelvis samordna kontakter mellan det civila samhället och myndigheter. Han reagerar på att bosättningen på Sjötullsgatan verkar ha funnits på samma plats en längre tid.
– Ofta löser polisen många av de här fallen, säger han.
Läs mer: "Banditer på sin egen tomt".
Tidigare var det dock Kronofogden som skötte många av avhysningarna. Mathias Westrell förklarar att det under förra sommaren kom nya regler om "avlägsnande" som styr Kronofogdens handläggning. Innan dess krävdes det att markägaren tog reda på identiteterna på de som olovligt slagit sig ned på marken. Utefter dessa uppgifter kunde Kronofogden fatta beslut, varpå avhysning kunde ske.
– Men det gällde bara de som fastighetsägaren hade identitet på. Människor kunde därför ha flyttat, och nya kommit till. Då kunde avhysning inte ske av dessa personer, förklarar han.
Läs mer:Hade bilen full med stulna verktyg för 100 000 kronor.
Den nya lagen innebär att markägaren inte behöver veta identiteten på de boende, i stället behöver markägaren "bara" uppge vilka ansträngningar som gjorts för att identifiera människorna på platsen.
– När man gjort det här kan man ansöka om avlägsnande. Då gäller det alla som är på platsen, vilket gjort det enklare för såväl markägare som för Kronofogden, säger Mathias Westrell.
Samtidigt ska, enligt honom, även polisen ha ändrat sitt arbetssätt, vilket gör att de ingriper initialt vid sådana här situationer allt oftare. På så sätt har antalet markägare som hör av sig till Kronofogden minskat drastiskt.
– Polisen kan se det här som ett pågående brott eller en ordningsstörning, vilket ger dem andra möjligheter att ingripa. Så fort man som markägare märker att någon bosatt sig olovligen på sin mark, ska man ringa polisen. Då kan de åka dit och agera med hjälp av ordningslagen, säger han.
Enda gången det inte fungerar för polisen att avhysa människor, är om bosättningen blivit ”för etablerad”, som Mathias Westrell säger.
– Det kanske är därför polisen inte gör något i det här fallet? Jag känner inte till omständigheterna i just det här fallet, säger han.
Det är svårt att hitta någon inom polisen som kan uttala sig om vad som gäller i ärenden som dessa. Vi hänvisas i stället till utredningen ”Otillåtna bosättningar” som gjordes på regeringens uppdrag 2016. Syftet var att ge förslag på hur möjligheter att avlägsna otillåtna bosättningar kan förbättras. Där står bland annat att ”den som bosätter sig på annans mark utan markägarens tillstånd och utan att ha stöd för detta i allemansrätten gör sig dock i regel skyldig till ett brott. Markägaren kan då vända sig till Polismyndigheten för att få hjälp att avlägsna personen. I samband med ingripandet kan polisen dessutom ha rätt att använda våld”.