För 2024 handlar det om cirka 40 miljarder kronor som i huvudsak används för att ge statsbidrag till kommuner och regioner, förstärka ekonomin för hushållen med några tusenlappars skattesänkningar per år och inte minst stora anslagsökningar för rättsstaten och försvaret.
Budgeten läggs i en svår tid. Inflationen tycks nu vara på väg ner något vilket förstås är positivt. Det varnas dock tämligen allmänt för en sämre konjunktur och Sveriges tillväxt imponerar inte. Lägg därtill ett mycket ansträngt säkerhetsläge med krig i vår närhet och med en alltmer samhällsfarlig och grov kriminalitet. Att regeringen lägger sina pengar där de hamnar är nog rätt så självklart skulle jag vilja säga. En polis och en kriminalvård som ges bättre förutsättningar att sätta fast och för lång tid låsa in grova brottslingar är i ett medellångt perspektiv det mest brottsförebyggande som det allmänna kan göra.
Jag lyssnade på justitieminister Gunnar Strömmer som presenterade budgeten på plats i Norrköping. När det gäller de ökade statsbidragen till kommuner och regioner på sammanlagt 16 miljarder kronor - varav 10 miljarder är det slags generella statsbidrag som kommunalråden helst vill ha, så förde Strömmer ett intressant resonemang om ett slags "delat ansvar."
Statens skatteintäkter är ungefär lika stora som kommunernas och regionernas intäkter när de slås ihop. SKR - kommunernas och regionernas branschorganisation - har begärt 20 miljarder i ökade bidrag från staten. Förstod jag Strömmer rätt så menar han att kommuner och regioner behöver prioritera och effektivisera sina organisationer på ett sätt som motsvarar det statliga bidraget. Vilket inte är orimligt.
Som bland andra den erfarne forskaren Hedi bel Habib har pekat på så har många regioner och kommuner byråkratiserats på ett sätt som inte understödjer kärnverksamheten. Utan som snarare är en belastning för verksamheterna. Att fokusera mer bestämt på det riktigt patient- och elevfokuserade arbetet är något som skulle göra Sverige bättre.
Min oro för det allmänna rör sig framförallt på ett praktiskt plan. Var ska alla dessa poliser, soldater och kriminalvårdare komma ifrån? Försvaret har svårt att hitta värnpliktiga som vill ställa upp. Tuffa och hårda jobb som polis och på fängelser ställer stora krav på viljan att göra en insats för det allmänna; fast det kanske finns behagligare och mer välbetalda jobb nästgårds?