En titt i SCB: s yrkesregister visar pÄ en pÄgÄende byrÄkratiseringstrend sedan 2001 i alla delar av landet oavsett befolkningstÀthet. Den procentuella ökningen av offentlig ledning och administration i fem mycket olika regioner mellan Ären 2008 och 2020 bÀr syn för sÀgen: Stockholm 62 procent, GÀvleborg 55, Blekinge 44, Uppsala 42 och Kronoberg 41 procent.
I samtliga lÀn accelererar idag ökning av antalet offentliga administratörer och ledningspersonal pÄ bekostnad av kÀrnverksamheten. ByrÄkratins tillvÀxt inom vÄrden uppvisar alla drag av en invasiv art som hotar att radera bort kÀrnverksamheten. VÀstra Götaland har 612 regionpolitiker, 30 olika sjukvÄrdsnÀmnder samt 19 styrelser för olika stuprörsfrÄgor. Tar man hÀnsyn till den byrÄkratiska och politiska tÀtheten i kommunerna kan man konstatera att VÀstra Götaland har vuxit till ett byrÄkratiskt monster utan lyhördhet för medborgarnas röster och behov.
Fackliga röster hÀvdar att administrationen har vuxit som ett led i att avlasta vÄrdpersonalen sÄ att de kan fÄ mer tid för patientarbete. Men verkligheten visar att byrÄkratin vÀxer lavinartat som en parallell struktur utan nÄgra avlastningseffekter pÄ vÄrdpersonalen. MÄnga sjuksköterskor upplever idag att deras administrativa börda har ökat. En aktuell studie visar att sjuksköterskor i primÀrvÄrden endast lÀgger 43 procent av sin arbetstid pÄ patientarbete. Internationella jÀmförelser visar att svenska primÀrvÄrdslÀkare trÀffar lÀgst antal patienter per 40 timmars arbetsvecka till följd av en ökad administrativ börda!
Att staten öser pengar över kommuner och regioner Àr inte statsfinansiellt och samhÀllsekonomiskt hÄllbart och löser inte vÀlfÀrdens lÄngsiktiga problem; att kostnader pÄ kommunal och regional nivÄ drivs upp av en svÀllande, byrÄkratisk och politisk maktelit som slukar skattebetalarnas pengar. SKR blundar för den potential för effektivisering som finns i kommuner och regioner.
Mot denna bakgrund Àr det dags att villkora statsbidrag till regioner och kommuner med effektivitetskrav enligt en fyrstegsprincip för resursanvÀndning. Idag definieras alla problem som uppstÄr i regioner och kommuner slentrianmÀssigt som tecken pÄ brist pÄ resurser och SKR vÀnder sig automatiskt till regeringen. Detta Àr ohÄllbart pÄ lÀngre sikt.
Varje enskilt steg i fyrstegsprincipen bör tÀcka in olika aspekter och skeden i resursanvÀndning och beskattning.
- TĂ€nk om
Det första steget handlar om att först och frÀmst övervÀga ÄtgÀrder som kan pÄverka hur befintliga skatteresurser kan omdisponeras genom att överordna kÀrnverksamheten vid prioritering. - Optimera
Det andra steget innebÀr att genomföra ÄtgÀrder som medför ett mer effektivt utnyttjande av de befintliga resurserna. Exempel pÄ ÄtgÀrder: omfördelning av resurser frÄn politisk och administrativ organisation till kÀrnverksamhet. - Bygg om
Vid behov genomförs det tredje steget som innebÀr mindre kostnader för politisk, administrativ och stödjande organisation. - Bygg nytt
Det fjÀrde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder omorganisering av kÀrnverksamhet, effektivisering av ledningsstrukturen för kÀrnverksamheten.
Det Àr först nÀr ingen av dessa ÄtgÀrder rÀcker som resurstillskott kan begÀras frÄn staten.
Fakta
Region Ăstergötland ligger bra till i Hedi bel Habibs mĂ€tningar av byrĂ„krati. Enligt SCB har "offentlig ledning och administration endast ökat med 14 procent i regionen under Ă„ren 08-20. Hedi bel Habib granskar nu siffrorna för att fĂ„ fram vilka faktorer som ligger bakom siffrorna.