En titt i SCB: s yrkesregister visar på en pågående byråkratiseringstrend sedan 2001 i alla delar av landet oavsett befolkningstäthet. Den procentuella ökningen av offentlig ledning och administration i fem mycket olika regioner mellan åren 2008 och 2020 bär syn för sägen: Stockholm 62 procent, Gävleborg 55, Blekinge 44, Uppsala 42 och Kronoberg 41 procent.
I samtliga län accelererar idag ökning av antalet offentliga administratörer och ledningspersonal på bekostnad av kärnverksamheten. Byråkratins tillväxt inom vården uppvisar alla drag av en invasiv art som hotar att radera bort kärnverksamheten. Västra Götaland har 612 regionpolitiker, 30 olika sjukvårdsnämnder samt 19 styrelser för olika stuprörsfrågor. Tar man hänsyn till den byråkratiska och politiska tätheten i kommunerna kan man konstatera att Västra Götaland har vuxit till ett byråkratiskt monster utan lyhördhet för medborgarnas röster och behov.
Fackliga röster hävdar att administrationen har vuxit som ett led i att avlasta vårdpersonalen så att de kan få mer tid för patientarbete. Men verkligheten visar att byråkratin växer lavinartat som en parallell struktur utan några avlastningseffekter på vårdpersonalen. Många sjuksköterskor upplever idag att deras administrativa börda har ökat. En aktuell studie visar att sjuksköterskor i primärvården endast lägger 43 procent av sin arbetstid på patientarbete. Internationella jämförelser visar att svenska primärvårdsläkare träffar lägst antal patienter per 40 timmars arbetsvecka till följd av en ökad administrativ börda!
Att staten öser pengar över kommuner och regioner är inte statsfinansiellt och samhällsekonomiskt hållbart och löser inte välfärdens långsiktiga problem; att kostnader på kommunal och regional nivå drivs upp av en svällande, byråkratisk och politisk maktelit som slukar skattebetalarnas pengar. SKR blundar för den potential för effektivisering som finns i kommuner och regioner.
Mot denna bakgrund är det dags att villkora statsbidrag till regioner och kommuner med effektivitetskrav enligt en fyrstegsprincip för resursanvändning. Idag definieras alla problem som uppstår i regioner och kommuner slentrianmässigt som tecken på brist på resurser och SKR vänder sig automatiskt till regeringen. Detta är ohållbart på längre sikt.
Varje enskilt steg i fyrstegsprincipen bör täcka in olika aspekter och skeden i resursanvändning och beskattning.
- Tänk om
Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka hur befintliga skatteresurser kan omdisponeras genom att överordna kärnverksamheten vid prioritering. - Optimera
Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av de befintliga resurserna. Exempel på åtgärder: omfördelning av resurser från politisk och administrativ organisation till kärnverksamhet. - Bygg om
Vid behov genomförs det tredje steget som innebär mindre kostnader för politisk, administrativ och stödjande organisation. - Bygg nytt
Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder omorganisering av kärnverksamhet, effektivisering av ledningsstrukturen för kärnverksamheten.
Det är först när ingen av dessa åtgärder räcker som resurstillskott kan begäras från staten.
Fakta
Region Östergötland ligger bra till i Hedi bel Habibs mätningar av byråkrati. Enligt SCB har "offentlig ledning och administration endast ökat med 14 procent i regionen under åren 08-20. Hedi bel Habib granskar nu siffrorna för att få fram vilka faktorer som ligger bakom siffrorna.