I en debattartikel (Aftonbladet 09-08) skriver Anders Henriksson, SKR:s ordförande och Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom att kommuner och regioner under 2023 och 2024 beräknas få ett underskott på mellan 22 och 30 miljarder kronor.
Att kommuner och regioner slentrianmässigt kräver nya pengar från staten varje gång en kärnverksamhet blir lidande är samhällsekonomiskt och statsfinansiellt ohållbart på längre sikt. Ökade bidrag till kommuner och regioner motiveras ofta med välfärdsbehov. En analys av hur skattemedel har använts av kommuner och regioner visar dock att det är strävan efter byråkratisk makt som bestämmer hur skatterna i praktiken har använts. Skattemedel har inte gått till att stärka välfärdens kärnverksamhet utan till att anställa administratörer och chefer i offentlig förvaltning, medan sysselsättnings‐ tillväxten av de viktigaste yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg i relation bara har ökat blygsamt.
Det finns idag en stor potential i att effektivisera den kommunala och regionala verksamheten. Det finns idag en allmän tendens att använda skattepengar för att öka antalet byråkrater i kommuner och regioner på bekostnad av kärnverksamheten. Trots återkommande larm om brist på personal inom skolan och vården är ökningen bland byråkrater långt mycket större. Forskare har visat att flera personalkategorier i den offentliga sektorns kärnverksamheter, som lärare, barnmorskor och specialistsjuksköterskor, minskat i antal. Samtidigt har antalet chefer och administratörer ökat med 50 procent.
Statistik från SKR visar att administrativa tjänster mellan 2008 och 2020 ökat väldigt mycket jämfört med vårdpersonal. Högst är ökningen i Region Stockholm där byråkrater står för 62 procent av samtliga personalökningar. Detta jämfört med andelen barnmorskor som ökade med bara7 procent och sjuksköterskor som minskade med 3 procent.
I Gävleborg ökade den administrativa personalen med 55 procent. Samtidigt har Region Gävleborg lagt tolv miljoner kronor på att köpa ut vårdpersonal under de senaste tre åren trots att det råder personalbrist inom vården.
Enligt Vårdfokus är det idag fler administratörer än vårdanställda. Under 2010 gick det 2,81 anställda inom Vårdförbundets yrken på en administrativ tjänst. Under 2017 var det 2,12 vårdanställda per administrativ tjänst. Bland enskilda personalgrupper har handläggarna blivit 84 procent fler i landet, läkarna 31 procent fler medan sjuksköterskor och undersköterskor endast ökat med 7-8 procent. Skillnaderna varierar mellan landets regioner men den storskaliga trenden är helt tydlig - byråkrati genererar byråkrati.
Allt fler resurser satsas på att maximera lönerna och löneutveckling inom ledning och administration på bekostnad av kärnverksamheten. En kommundirektör tjänar i genomsnitt 102 000 kronor per månad och en regiondirektör 154 000. Detta jämfört med 37 000 kronor för grundskolelärare, 36 000 kronor för röntgensjuksköterskor och 37 000 för AT-läkare. Trots detta lönegap mellan kärnverksamheten och administrativa funktioner går merparten av utrymmet för löneökning till chefer och administratörer. Mellan 2014 och 2021 ökade lönerna för förvaltnings- och planeringschefer anställda inom regioner med 94 procent och 49,1 procent för samma kategori inom kommuner. Under samma period ökade politikers löner med 46,1 procent.