Konstnärerna Sahar Burhan och Anx Kupiainen och Mattias Åkeson från Konstmuseet beskådar ett av verken i ett av trapphusen.
Det är det sjätte paret Norrköpingskonstnärer vars verk valts ut till satsningen NoMoKo, Norrköpings mobila konst, ett samarbete mellan Norrevo och Norrköpings konstmuseum.
– Det är sjätte omgången, så nu har vi haft tolv konstnärer utställda i det här projektet, som vi gör tillsammans med Norrevo. Det är som två utställningsrum i det offentliga. Tack vare det här projektet har vi möjlighet att jobba med en yta där vi kan variera och byta ut konsten på en offentlig plats, säger Mattias Åkeson, intendent för offentlig konst.
– Det blir någon sorts hybrid av offentlig gestaltning och utställning, konstaterar han.
I och med att det är två trapphus blir det en dialog och en relation mellan respektive konstnärskap, som känns spännande, menar Åkeson. Medan Anx Kupiainen visar en detaljerad blyertsteckning av en mun, förstorad från A4-format, har Sahar Burhan gått åt andra hållet med sin digitala pixlade bild av granatäpplen.
Anx Kupiainen med sitt verk "Between N and O". En mun i färd med att säga "no", nej på engelska. Originalet är en blyertsteckning i A4-format.
Anx Kupiainens verk har titeln "Between N and O".
– Jag har tecknat av munnen mitt i språkljudet när man säger "no", nej på engelska. Det jag gillar med bilden är att man kan se den som sinnlig, man kan tolka den som att det är ett sexuellt uttryck i den, men det är när någon säger nej. Titeln kan implicera en tveksamhet eftersom det är mellan någonting, men egentligen är det ju mitt i, säger Anx Kupiainen.
Motivet är en del av projektet "100 bilder från det innersta rummet" där konstnären upprepar samma motiv, sin egen mun, minst hundra gånger i syfte att undersöka vad som händer i det egna medvetandet när man tvingar sig själv att dröja vid ett ämne under en längre tid.
Sahar Burhan framför sitt verk "Granatäpple". Genom kameralinsen tar pixlarna form av ett stilleben med granatäpplen.
I konstverket "Granatäpple" använder Sahar Burhan pixlar för att vid en första anblick dölja verkets särdrag. Under hennes uppväxt i Syrien var bilden av vad som hände runt omkring inte alltid tydlig och sann. När hon senare sökte sig ut i världen började bilden av hemlandet bli tydligare. Ju länge bort hon var, desto mer åskådlig blev bilden.
Ibland kan man inte se saker när man är för nära, menar Sahar Burhan.
– Vi konstnärer behöver backa lite eller kisa för att se, ta bort detaljer för att kunna se essensen i bilden, säger hon.
Bilden är uppbyggd av cirka 1 600 pixlar. Om man backar eller kisar när man tittar på konstverket eller riktar mobilkameran mot bilden ser man vad den föreställer: ett stilleben med granatäpplen från Syrien.