Så föddes myten om den svenska neutraliteten

För drygt tjugo år sedan utkom boken "Den svenska framgångssagan?" på förlaget Fischer & Co.

Kultur 8 maj 2022 07:55

Ett tjugotal författare medverkar med egna kapitel. Under våren och försommaren kommer vi att lyfta upp några utav bidragen till diskussion här på Söndagstidningens kultursida. Tidigare har vi bland annat uppmärksammat vi Åsa Linderborgs uppsats om socialdemokratins historieuppfattning och bidraget från Henrik Berggren som vid det tillfället var kulturchef på Dagens Nyheter. Hans text har rubriken "Den framåtvända ängeln - Nationalism och modernitet i Sverige under 1900-talet."

Denna söndag 8 maj tar vi en titt på historieprofessor Bo Stråths kapitel "Neutralitet som självförståelse." Ett i våra dagar än mer aktuellt ämne än vad det var för drygt tjugo år sedan. Bo Stråth inleder med att visa på myters betydelse för att hålla samman samhällen. Myten "är något som med språk och symboler kittar samman samhällen." Enligt Stråth är det ur ett sådant perspektiv som den "svenska neutralitetsmyten kan ses." 

Den svenska neutraliteten motiveras ofta som något som allt sedan 1800-talets början har "tjänat oss väl". I mer saklig mening var neutralitetsmyten, skriver Bo Stråth, "en skapelse av och för efterkrigstiden med det kalla kriget som ram." Myten grundades på den "självförståelse" som växte fram efter andra världskriget för att försöka ge mening åt den politik fördes under krigsåren. Politiken, som i själva verket hade framtvingats av yttre militärt tryck och av "förtvivlade försök" att hålla sig utanför katastrofen, tog sig betydligt bättre ut om den framställdes som en del av ett historiskt och medvetet politiskt val. Ett slags "kollektiv terapi" för att döva Sveriges dåliga samvete visavi övriga nordiska länder, skriver Bo Stråth. 

Neutralitetens historia utgörs av ett antal "politiska och militära reträtter från stormaktstiden", enligt Stråth. Han nämner Poltava 1709, Fredrikshald 1718, förlusten av Finland 1809 och fram till unionsupplösningen med Norge 1905. Det gick "bakåt hela tiden" vilket blev Sveriges "långsiktiga lycka (--) Tanken på inre konsolidering istället för revansch" gick segrande ur striden. Man anpassade sig och gjorde vad man kunde av det man hade. Konsolideringen var inte konfliktfri. När de konservativa lanserade folkhemsmetaforen svarade vänstern med bilden av det "befästa fattighuset". Folkhemmet skulle till sist segra men först då Socialdemokraterna tog över och gjorde det till sitt folkhem.  Och där passade neutralitetsmyten in som hand i handske. 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa