Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Överhurtiga besvärjelser

Glesbygden - här ett skogsparti av Delsbo i Hälsingland som exempelbild - ska inte bara leva utan växa lovar regeringen. Vilket är ett löfte på tvärs mot verkligheterna.

Glesbygden - här ett skogsparti av Delsbo i Hälsingland som exempelbild - ska inte bara leva utan växa lovar regeringen. Vilket är ett löfte på tvärs mot verkligheterna.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Widar2019-02-04 05:15
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den 21 januari läste Stefan Löfven (S) upp regeringsförklaringen för den riksdag som ett par dagar tidigare hade accepterat honom som statsminister. Ett av alla korthuggna löften från Löfven var att: "Regeringens mål är inte bara att hela landet ska leva. Hela landet ska växa." Jag tvivlar inte ett ögonblick på Löfvens och de andra politikernas goda vilja i detta sammanhang. Men det är ingen lätt uppgift. Utvecklingen de senaste decennierna går nämligen åt rakt motsatt håll.

I nummer 8/2018 av Nationalekonomiska föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt medverkar docent Lars-Fredrik Andersson, professor Rikard H Eriksson och doktor Emelie Hane-Weijman med en artikel under rubriken "Växande regionala obalanser". (De båda förstnämnda är enligt uppgift "anknutna" till den LO-finansierade och vänsterlutande sajten Arena Idé.)

I korthet visar de på hur den "svenska ekonomiska geografin" förändrats snabbt sedan 1990 och framåt: "Allt fler tjänstejobb skapas i storstäderna. I takt med att industrijobben minskar bidrar det till färre jobb totalt sett utanför storstäderna. Det hänger samman med storstädernas ekonomiska mångfald: att tjänsterna växer fram i nära koppling till andra relaterade verksamheter. Många tjänster kräver specialkompetenser och hög utbildning, resurser som främst finns i storstäder. Därtill finns starkare efterfrågan kopplad till högre privat köpkraft och offentlig konsumtion."

Mer att läsa: Kanske har vi nått botten?

I den tidigare ekonomiska geografin hade varuproducerande industrier med mycket folk på anställningslistorna stor betydelse för balansen mellan större städer och glesare befolkade områden. Den stora tillväxten av arbeten sker nu inom den privata och offentliga tjänstesektorn som till sin natur är mer beroende av befolkningskoncentrationer. Forskarna visar att det under perioden 1990-2010 var en stor tillväxt av kunskapsintensiva arbeten i storstäderna medan det ute i övriga regioner försvann betydligt fler jobb än vad som skapades. Även 90 procent av de dryga 100 000 offentliga jobb som tillkom under denna period är förlagda till storstäderna.

Vi har ju inga rätt eller fel här. Men vi har verkligheter att förhålla oss till. Att "Hela Sverige ska växa" kan mot fonden av dessa verkligheter inte ses som något annat än en överhurtig besvärjelse som knappast lär lindra de övergivenhetskänslor som vad det sägs sänker sig över delar av geografin.

Ledare