Det vill Socialstyrelsen i ett nytt förslag som det nu är upp till politikerna på högsta ort att besluta om. Orsaken till förändringarna är att behovet av en tydlig reglering av estetiska behandlingar är stort samtidigt som patientsäkerheten inom området måste öka, menar Socialstyrelsen.
På uppdrag av regeringen har myndigheten utrett vilken typ av estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker.
– Vi har kommit fram till att kirurgiska ingrepp och injektioner kräver medicinsk kompetens eftersom de kan leda till allvarliga skador. För att stärka skyddet för den enskilde anser vi därför att hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska gälla i sin helhet vid dessa behandlingar, säger Louise Follin Johannesson, jurist på Socialstyrelsens rättsavdelning.
Läs mer: Seriösa inom branchen i Norrköping välkomnar förslaget.
Med kirurgiska ingrepp avses operationer, exempelvis fettsugning och ögonlocksförminskningar. Men även ingrepp med implantat såsom bröstförstoring. Exempel på injektioner är behandling med fillers och botulinumtoxin. Gemensamt för de injektioner som kräver medicinsk kompetens är att de minst går igenom hudens alla lager. I dag finns ingen reglering kring vem som får utföra dessa ingrepp eller injiceringar.
Det vill Socialstyrelsen ändra på. Enligt förslaget ska enbart hälso- och sjukvårdspersonal få göra kirurgiska ingrepp eller ge injektioner i estetiskt syfte. Det betyder att enbart de med legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, eller den som biträder en legitimerad, får utföra dem. Precis som i övrig hälso- och sjukvård är det vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilde hälso- och sjukvårdspersonalen som måste bedöma om han eller hon har den kompetens som krävs.
– Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv är det inte lämpligt att tillåta personer som saknar medicinsk kompetens och som agerar utanför hälso- och sjukvården att utföra sådana här behandlingar. Vi föreslår därför en ny bestämmelse i patientsäkerhetslagen som begränsar detta, säger Louise Follin Johannesson.
Genom förslaget omfattas även verksamheter som gör kirurgiska ingrepp och injektioner i estetiskt syfte av patientskadelagens krav på patientförsäkring.
– Med en patientförsäkring kan patientskadeersättning betalas ut oavsett om patienten kunnat visa att behandlaren vållat skada vilket innebär ett utökat skydd för patienter som genomgår de aktuella behandlingarna, säger Louise Follin Johannesson.
Det är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ska stå för tillsynen av verksamheterna. Dessa ska anmäla sin verksamhet till vårdgivarregistret. Genom det skulle de bland annat ha skyldighet att ta emot och svara på patienters klagomål och synpunkter, föra patientjournal och ge information enligt patientlagen.
– Vi anser att våra förslag stärker patientsäkerheten. De gör det tydligt, både för patienter och verksamheter, vilket regelverk som faktiskt gäller. Vi bedömer att regleringen skulle medföra att färre skulle skadas till följd av de ingrepp som omfattas av förslaget, säger Bitte Bråstad, enhetschef på Socialstyrelsens rättsavdelning.