Frågan aktualiseras titt som tätt, nu senast under turerna med fasadrenoveringen och ombyggnationen av Magnentus fastighet i korsningen Repslagaregatan/Drottninggatan.

Bygget är stoppat sedan hyresgäster i fastigheten överklagat bygglovet till länsstyrelsen, och nu debatteras ärendet flitigt i media och sociala medier. Bland annat har nämndens ordförande Reidar Svedahl (L) gått ut och sagt att de lyssnade på stadsarkitekten innan de beviljade bygglovet.

– Jag har varit positiv, men inte odelat positiv, säger Karin Milles och utvecklar:

Artikelbild

| Karin Milles. Stadsarkitekt som inte känner sig lyssnad på.

– Jag har försökt förmå nämnden att förstå att om man bara gör vissa förändringar av det liggande förslaget, så kan ombyggnaden bli riktigt lyckad. Jag och vår stadsantikvarie har fört en konstruktiv dialog med Magnentus. De har anlitat en duktig arkitekt och tagit fram ett spännande förslag, men vi har påtalat att det också är viktigt att fortsatt kunna läsa historien. Att ta tillvara och utveckla olika tiders karaktärsdrag. Stadens årsringar är en viktig del av stadens själ. Och Magnentus har höga ambitioner, de vill göra rätt och åstadkomma ett hus som berikar och lyfter platsen. Ändå valde byggnads- och miljöskyddsnämnden att helt ignorera mina förslag på revideringar, och beviljade bygglov rakt av. Det är inte att lyssna i min värld.

Hon går så långt att hon till och med undrar om Norrköping verkligen behöver en stadsarkitekt?

– Nu har det beviljats bygglov för flera viktiga projekt i känsliga lägen, utan att man i något fall har tagit till sig de sakkunnigas synpunkter. Om nämnden tycker att de själva besitter den kunskapen, så har stadsarkitekten spelat ut sin roll, säger hon.

Har du framfört de här åsikterna till politikerna i nämnden?

– Det är inte helt lätt, eftersom jag i princip aldrig bjuds in till bygg- och miljönämnden. Men jag tycker det borde vara en självklarhet att stadsarkitekten jobbar nära de nämnder som hanterar viktiga gestaltningsfrågor, oavsett vilken nämnd det är. Och att politikerna är tillräckligt prestigelösa för att ta till sig sina experters kunnighet och kompetens, säger Karin Milles.

Läs mer: Reidar Svedahl (L) anser att de visst lyssnar på stadsarkitekten.

När det gäller renovering och exempelvis fasadförändringar på redan befintliga hus, behöver fastighetsägaren endast söka bygglov, något som beviljas eller avslås av byggnads- och miljöskyddsnämnden. Detta efter att tjänstemännen på bygg- och miljökontoret utrett bygglovet och stadsarkitekten och stadsantikvarien fått säga sitt, i de fall där så bedöms nödvändigt. När det gäller att ta fram en helt ny detaljplan för en fastighet eller ett område, som Inre hamnen, är det stadsplaneringsnämnden som hanterar frågan.

– Att utveckla en stad handlar om samverkan mellan väldigt många parter och ibland har man naturligtvis olika syn på saker och ting. Gränsen mellan politikers och tjänstemäns roller och ansvarsområden är inte alltid glasklar. Men när det kommer till exempelvis rent kulturhistoriska eller arkitektoniska frågor, då har kommunen två experter anställda för att lotsa politikerna rätt. En stadsantikvarie och en stadsarkitekt. Och vi är väldigt måna om vår stad.

– Vi bryr oss självklart om näringslivet också, men det finns fler parametrar att väga in. Vårt främsta jobb är att ha en helhetssyn. Att se till det allmännas intresse och värna det som gör Norrköping unikt, säger hon om hennes och stadsantikvariens roller. Gör vi fel så kommer vi till slut ha förstört det som gör Norrköping till en så speciell och vacker stad. Och då tappar staden sin attraktivitet vilket i förlängningen inte gynnar någon, inte heller näringslivet. Det vi bygger idag utgör ju morgondagens kulturarv, säger Karin Milles.