Sedan den stora flyktingströmmen hösten 2015 har Migrationsverket utökat sin personalstyrka med flera tusen. Men med ett färre antal asylsökande, vilket leder till färre boenden och ett minskat mottagningssystem, och en minskad budget med 800 miljoner kronor, ska personalstyrkan bantas med ungefär en tredjedel.
Något fackförbundet ST ser flera svårigheter med:
– Man säger att man ska komma ner i normal takt efter första halvåret 2018. Men jag tror det blir svårt att hålla uppe tempot i produktionen – vi har fortfarande arbete att göra, säger Sanna Norblad, avdelningsordförande för ST inom Migrationsverket, som samlar 4000 av myndighetens totalt drygt 8 000 anställda.
I november gick generaldirektör Mikael Ribbenvik ut och berättade om omställningen till en minskad organisation under 2018. Där lovades en ”fast en tydlig plan för anpassningen och agera utifrån den”, samt att målet var att ”säga upp så få som möjligt”. I stället ska man använda sig av omplaceringar, omställningar och ”naturliga avgångar” i så stor utsträckning som möjligt.
ST ifrågasätter den ”tydliga planen”, eftersom man anser att det saknas en ordentlig avvecklingsplan.
– Arbetsgivaren ska vara medveten om vilka effekter det blir och veta hur man ska klara av verksamheten efter neddragningarna. Men det vet man inte, säger Sanna Norblad.
Hon är framför allt kritisk till att handläggarna ute på enheterna kommer att sägas upp:
– Vi tycker att man ska ta ett helhetsgrepp över verksamheten. För de här beslutsfattarna behövs fortfarande. Kanske kan man minska på huvudkontoret, på ekonomiavdelningen och kvalitetsavdelningen? Det hade inte räckt att bara dra ner där, men man behöver se över helheten, säger hon och förklarar att det är svårt att förklara för dem som jobbar ute i verksamheten, som fortfarande har ärenden att avgöra, att deras tjänster ska upphöra, medan man behåller dem som inte jobbar med ärenden.
– Det blir svårt för dem att förstå!, säger hon.
Läs mer: Migrationsverket slår ifrån sig kritiken.
Förhandlingarna med arbetsgivaren har börjat inom vissa regioner runt om i landet. Facket har två dagars förhandlingar i veckan inplanerade till och med slutet av juni. Hur dessa förhandlingar sköts är också under all kritik, menar ST.
– När man drar ner måste man tänka på att göra det enligt regelverket. Är du handläggare ska du turordnas in på den orten du arbetar, men det vill inte arbetsgivaren, de vill kretsa lite hur som helst, säger Sanna Norblad som ser stora problem om man agerar som Migrationsverket gör:
– Det ser ju helt olika ut beroende på vilken ort du kretsas in i. Det kan finnas någon med hög statlig tid som drabbas av övertalighet, medan en med kort tid får stanna. Och då kringgår man turordningsreglerna.
Enligt Sanna Norblad har det även hänt att arbetsgivaren levererat fel statlig tid, men när ST påtalar detta så har de ändå valt att avsluta förhandlingen.
– Det är allvarligt när arbetsgivaren inte säkerställer underlaget till förhandlingarna, säger Sanna Norblad som är beredd att låta arbetsdomstolen pröva ärenden som facket inte tycker har gått rätt till.
– Vi har problem med en motpart som inte förstår det bästa för personalen!, säger hon.