Viktoria Björkhager, regionchef för Arkeologerna, visar en eldstad från förhistorisk tid som var placerad inne i bostaden. Runt henne ser vi stolparna efter ett hus utmärkta med koner.
På måndagen finns arkeologer och kommunrepresentanter på plats i Pryssgården i Norrköping för det första spadtaget i den största arkeologiska undersökningen i Östergötland någonsin.
Det här är en undersökning som fyller arkeologerna med stor entusiasm med tanke på att det här varit boplatser sedan 6 000 år tillbaka.
– Att få gräva ut ett så stort område är ovanligt, det kommer kanske inte att handla så mycket om spektakulära fynd men vi kommer att få ett sammanhang och se kronologin över tid. Hela gårdsmiljön är så unik och det här kommer att bidra till den arkeologiska forskningen, säger Viktoria Björkhager, regionchef för Arkeologerna.
Daniella Aman, projektledare från kommunen för kvarteret "Sparrisen" tar det första spadtaget för utgrävningen som dock smygstartat.
Projektledare för utgrävningen är Marita Sjölin, Arkeologerna. Hon har gjort utgrävningar här i omgångar sedan 2017.
– Då var det en förundersökning, man kan säga att vi gjorde titthål över den här ytan. Nu har kommunen beställt slutundersökning av ungefär 20 hektar under två år, förklarar Marita Sjölin som tillägger att 18 arkeologer kommer att arbeta här efter sommaren.
Marita Sjölin från Arkeologerna är projektledare för utgrävningen och visar hur byggnaderna kan ha sett ut på platsen, då, för länge sedan.
Vad förväntar ni er baserat på vad ni hittat hittills?
– Det handlar om hus och gårdar från 1100 före Kristus till 1100 efter Kristus ungefär. Vi ser avtrycken av nedgrävda stolpar som vi markerat med små orangea "fotbollsplättar". Då ser vi att husen kan ha sett ut något sånt här, berättar Marita Sjölin och visar upp en tecknad bild.
Hittade ni något otippat under de tidigare förundersökningarna?
– Vi har ett fynd av en blyplatta, med inristade runor. De är ristade under 1100-1200-talet och är väldigt svårtydda, vi kan läsa ut "komma oskadd ur förbannelsen" så det kan vara en skyddsamulett av något slag. Den är helt unik, förklarar Marita Sjölin.
När pressträffen är slut vidtar utgrävningen med full styrka.
Under bygget av E4 för 30 år sedan gjordes en utgrävning i närheten som var ungefär hälften så stor som den nuvarande.
– Då hittade vi ett 90-tal förhistoriska byggnader så vi förväntar oss att hitta uppåt 200 stycken nu. Vi vill också studera samhällets organisation eftersom man bott här så länge, det kan handla om kriser, epidemier och miljökatastrofer.
Redan på måndagsförmiddagen hittades en keramikskärva, troligen från järnåldern, här visad av arkeologen Marcus Asserstam från Arkeologerna.
Från Norrköpings kommun finns exploateringschefen Henrik Haugness på plats.
– Det här området som vi kallar "Sparrisen" har ett unikt läge i och med att kommunen investerat i en ny avfart från E4 in i det här området. Vi ska nu arbeta fram exakt vad som ska etableras här i området senare, säger Henrik Haugness.
– Vi har hört att människor levt och bott här 6 000 år bakåt och vi hoppas att kunna skapa nya platser för möten åtminstone 1000 år framåt.
Linnéa Hernqvist och Angelica Larsson, arkeologer från Östergötlands museum, tycker det ska bli spännande att utforska platsen.
Så fortsätter arkeologerna med sitt arbete, här vilar man inte på lagrarna. Involverade i utgrävningen är även Östergötlands museum som har arkeologer på plats, nämligen Linnéa Hernqvist och Angelica Larsson som bägge tycker det är spännande att vara en del av detta.
– Man kan lära sig hur mycket som helst av att vara på en sådan här utgrävning, både vetenskapligt och yrkesmässigt, säger Angelica Larsson som sedan greppar ett mätverktyg för att mäta in punkter i utgrävningen.
Arkeologerna Marcus Asserstam och Angelica Larsson med ett redskap för att mäta in olika punkter.
Har den snabba tekniska utvecklingen påverkat hur man jobbar arkeologiskt?
– Ja, arkeologi är ju väldigt tvärvetenskapligt. Det följer den allmänna digitala tekniska utvecklingen och är jättespännande, berättar Linnéa Hernqvist som nämner georadar, drönare och andra hjälpmedel.
– Sedan måste det alltid kompletteras, det är fortfarande inget som slår den klassiska undersökningen för att få ut all information om platsen.
Det jobbas på ordentligt direkt efter det första spadtaget.