Den budget som togs i juni uppdateras i en höstbudget, då man bättre ser förutsättningarna för nästa år. Det befarade underskottet på 488 miljoner kronor landar nu på 367 miljoner.
Det sker genom att den styrande majoriteten väljer att använda en pluspost på 121 miljoner kronor till att förbättra underskottet med istället för att tillföra mer pengar till nämnderna. Sparkravet på 1,35 procent ligger kvar.
Plusposten kommer från generella statsbidrag som ökar något, även om en del äts upp av minskade skatteintäkter, i kombination med bättre elavtal, minskade elevkullar och färre äldre som efter pandemin efterfrågar hemtjänst.
– Vi förändrar inga sparkrav, utan lagt kort ligger. Det är samma generella sparbeting på samtliga nämnder som vi har haft tidigare, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) och talar om att ta höjd för risker i omvärlden.
– Vi håller linjen, vi går inte ifrån vad vi sagt tidigare, även om förutsättningarna har ändrats lite. Det skulle vara oansvarigt av oss i nuläget att börja använda pengar när vi fortfarande har så stort minus, underskott på sista raden. Vi ska ändå komma ihåg att vi har 11 miljarder som vi kan göra väldigt bra verksamhet av, fortsätter Jarl.
– Det här är utan tvekan den tuffaste budgetförhandling jag har varit med om under de tio år jag har varit politiker och suttit vid styret. Summorna är mycket större och de enklaste besparingarna är redan gjorda de här åren. Vår uppgift är att spara utan att det märks speciellt mycket för speciellt många. Norrköping kommer att spara – men Norrköping kommer att vara sig likt i det stora hela, säger kommunalrådet Reidar Svedahl (L).
Investeringar i dag är kostnader i morgon, varför man nu sett över vilka investeringar man kan vänta med eller göra lite billigare, säger Svedahl. 117 miljoner kronor tas bort från samhällsplaneringsnämnden.
Projektet Ljura bäck, Ringdansstråket, stryks i sin nuvarande form. Nya analyser visar att översvämningsrisken i det utpekade området inte är så stor som tidigare befarats. En ny förstudie ska genomföras för att se vilka åtgärder som gör mest nytta.
Ombyggnationen av Skarphagsleden till en mer stadsmässig gata senareläggs till tidigast 2028. I samband med det prövas om man ska ta bort att bygga en bussgata längs hela sträckningen, en satsning som "är en fördyrande åtgärd som även begränsar bilens framkomlighet".
Och det blir inte lika många gång- och cykelbanor vid Johannisborgsförbindelsen som tidigare tänkt.
Under utbildningsnämnden återupptas en ny förskola i Lindö, medan en ny stor grundskola i Kneippen inte byggs, lokalbehovet möts istället av renovering av andra befintliga lokaler. Planerad reinvestering i Rambodalsskolan stryks, eleverna erbjuds plats på de två nybyggda skolorna i området.
Bygglovsansökningarna har minskat under lågkonjunkturen, något som enligt kommunalrådet Tomas Tekmen (KD) väntas vända under 2025. Samtidigt är det högt tryck på detaljplaner. Tjänstemän från bygglov får nästa år gå in och hjälpa till med detaljplaner.
Kommunalrådet Christopher Jarnvall (SD) talar om att komplettera polisens arbete för trygghet och säkerhet, något ett statsbidrag på tre miljoner för brottsförebyggande arbete hjälper till med. Bland annat går pengarna till en samordningstjänst på säkerhetskontoret.