Jimmy Thunlind idag. Ett år efter avhoppet från NMR. "Min resa fortsätter. Jag försöker att förstå mig själv. Ett sätt att göra det är att tala om mina erfarenheter", säger han.
Det har gått nästan ett år sedan hans historia lyftes fram i dagens ljus. Dels genom dokumentären "Omgiven bland fiender", dels i en intervju i Dagens Nyheter. Men också i en stor intervju i Folkbladet. Jimmy Thunlind berättade om sin resa från radikalisering, uppvaknande och avhopp från en rörelse som han själv beskriver som en sekt.
Han var chef för näste 8 i nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen (NMR). Näste 8 innefattar bland annat Östergötland. Som lokal chef för organisationen spred han hat och rädsla bland grupper av människor. Och sen tog han avstånd från det livet. I offentligheten.
– Det blev omtumlande efter all uppmärksamhet och jag ville bara ha ett så vanligt liv som möjligt med jobb. Jag tror att uppmärksamheten kanske var till min nackdel på vissa punkter. En del människor undrar om man kan lita på mig med min historia, säger han
Samtidigt säger han att han inte ångrar att han valde att gå ut och berätta öppet om sitt avhopp. Han ser det som en resa i att förstå sig själv och varför hans liv blev som det blev. Varifrån all ilska kom.
Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtsinstitutet. Han har varit en viktig del i Jimmy Thunlinds avhopp från NMR. "Jag ser honom som en vän i dag", säger Jimmy Thunlind.
– Då behöver jag tala om det här. Jag kom från ett hem med en hård pappa och en snäll mamma. Det var våld hemma. Men min mamma försvarade aldrig mig. Jag vill inte sitta här och skylla på att det gjorde mig till nazist. Men jag kan se att den hårda miljön hemma gjorde att jag med tiden föraktade svaghet och det gjorde att jag sögs in i det som var mest extremt.
Men du har lämnat ideologin helt bakom dig nu?
– Ja. Men det handlar fortfarande om att bättre förstå varför mitt liv har blivit som det blivit.
Bild från ett av de första mötena mellan artikelförfattaren och Jimmy Thunlind. "Mycket har hänt sedan dess. Jag hoppas att jag ska kunna fortsätta att bidra med mina erfarenheter i utbildningssyfte", säger han.
Efter att han gick ut i offentligheten med sin historia har han försökt att leva just det där vanliga livet. Han har dragit sig tillbaka en smula från offentligheten. Att jobba och få en inkomst har varit prioriterat. Att vara en del av en arbetsgemenskap.
– Jag vill inte bli klassad som "den avhoppade nazisten" som reser omkring och håller föredrag, säger han.
Samtidigt har han fortfarande kontakt med den person som varit viktigast för honom när han lämnade den högerextrema rörelsen. Det handlar om Christer Mattsson som är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
– Jag betraktar Christer som min vän och tillsammans har vi ändå lyft fram min berättelse i offentligheten under förra året. Sparsamt. Men några gånger. Tillfällen som har känts meningsfulla.
Från Jimmy Thunlinds polska resa i förintelsens spår. Bilderna är från förintelselägren Bełżec och Majdanek. De är två av de sex förintelseläger som nazisterna hade i Polen.
Ett av tillfällena som Jimmy Thunlind har varit med i är i samband med Toleransprojektet eller Kungälvsmodellen som det först hette. Modellen är skapad av Christer Mattsson efter att fyra nazistiska ungdomar mördade John Hron i Kungälv 1995. Christer Mattsson fick i uppdrag att undersöka varför denna problematik fanns i Kungälv och att utveckla ett långsiktigt arbete med elever som kränker och visar intoleranta attityder i skolan. Våren 2022 hölls en utbildning inom Toleransprojektet i Kungälv.
– Jag var med i ett live talk där jag samtalade med Christer om min resa ut ur den nazistiska rörelsen. Publik var folk inom skolan och andra med samhällsintresse. Det har varit mycket lärorikt för mig och jag har också fått mycket uppskattning för att jag varit öppen. Nu i januari ska jag också vara med i ett live talk inför poliser. Jag tror att jag kan ge insikter i hur du tänker när du radikaliseras. Jag har funderat mycket på det och jag tror att jag blivit bättre på att formulera mina erfarenheter med samtalen, säger Jimmy Thunlind.
På väg in i minnesmonumentet för förintelselägret Bełżec. Här mördades kanske 600 000 människor mellan åren 1942-1943.
I Polen fanns sex stycken utrotningsläger under nazisttiden. Uppskattningsvis mördades minst fyra miljoner människor i dessa läger. Mest känt är Auschwitz. Men listan över dödslägren omfattar också Bełżec, Chelmno, Majdanek, Sobibór och Treblinka. Och det fanns också så kallade underläger till dessa. I höstas förra året följde Jimmy Thunlind med på en resa till Polen med studenter och hans mentor Christer Mattsson. Temat: En resa i förintelsens spår.
– Det var en vecka där vi besökte städer som tömdes på judisk befolkning under nazisttiden. Jag var med som en slags expert på radikalisering. Det var en vecka som väckte många tankar. Hur människor accepterar radikalisering. Här hade den judiska befolkningen bott i städerna under många, många, år och så utrotades de. Människor som bodde i städerna plundrade kyrkogårdarna och tog till och med sig gravstenarna hem. Det här gjorde större intryck på mig än själva besöken i förintelselägren. Alla människor som tyst följer ett felaktigt spår, säger han.
Ingången till den judiska kyrkogården i Kock. "Den var helt övergiven och plundrad. Det är sorgligt", säger Jimmy Thunlind.
För Jimmy Thunlind har hans medverkan i samtalen och resan till Polen ett klart syfte, säger han. Han vill bidra med sina erfarenheter om hur det går till när någon blir radikaliserad och kanske ge verktyg hur man kan få någon att byta spår.
– Kan jag hjälpa någon att hitta en annan väg så har jag gjort något. Man ska veta att det inte är fruktbart att säga till någon som går i radikala tankar att det är fel. Alla vill vara i ett sammanhang. Tillhöra något. Då måste man lyssna och ha bra argument. Samtalen är viktiga. Jag tror att jag kan vara med och ställa svåra frågor. Vara med och förklara vilken logik det finns när någon radikaliseras. För mig ger det ett viktigt perspektiv på mitt liv. Många har kommit fram till mig och sagt att mina erfarenheter har väckt tankar och har gett insikter om hur man ska möta radikalisering, säger Jimmy Thunlind.
Bełżec var ett av utrotningslägren i Polen. Det ingick i Operation Reinhard, kodnamnet för nazisternas utrotning av Generalguvernementets judiska befolkning. Bełżec ligger nära staden Lublin.
I Norrköping har judiska församlingen utsatts för hat och hot under lång tid. Under Jimmy Thunlinds tid som nästechef. Men även efter att han hoppat av. Jimmy Thunlind tror inte att det är nazister som ligger bakom hoten under senare tid.
– Det vet jag förstås inte. Men under min tid såg det ut på annat sätt. Det var inte den vandalism som jag har läst om. För oss handlade det snarare om aktioner som skulle väcka uppmärksamhet, säger han.
Jimmy Thunlind är oroad över samtalsklimatet i samhället i dag. "Jag oroar mig för att människor inte kan mötas. Klimataktivister står mot klimatförnekare. Parlament stormas. Polariseringen ökar. Det oroar mig att det inte går att föra samtal. Ingen tycks vilja lyssna på den andra sidans argument".
Hur ser du på dig själv och din framtid?
– Mitt liv kommer nog aldrig att bli helt "vanligt" i omvärldens ögon eftersom jag är en ganska ovanlig människa. Enligt vissa extrem, men åtminstone tämligen intensiv. Jag vill fortsätta att utvecklas som människa, lära mig nya saker, odla mina stora intressen musik, filosofi och stora maskiner.
Han tillägger. Kanske för att förtydliga.
– Jag har inte bara lagt mitt tidigare liv bakom mig. Jag har totalt gjort upp med alla delar av ideologin och står idag för en helt annan världsåskådning. Med helt andra värderingar.