Under påskupploppen i Navestad 2022 skedde bland annat stenkastning mot polis och räddningsfordon.
Det var så sent som 1 januari 2020 som brottsrubriceringen sabotage mot blåljusverksamhet trädde i kraft. Redan efter april 2022, när de så kallade påskkravallerna ägde rum, skulle lagen komma att prövas i stor skala.
De här upploppen utbröt i Norrköping och Linköping för att sedan även sprida sig till Rinkeby, Örebro och Malmö. Ett antal poliser och brandmän skadades och polisfordon sattes i brand av ofta maskerade gärningsmän på de olika platserna.
Kravallutrustad polis tar sig förbi en barrikad vid Ringdansen centrum under upploppen i Navestad i Norrköping på påskdagen.
Människor eldar grenar som en avspärrning av vägen vid Ringdansen centrum, i samband med upploppen i Navestad i Norrköping på påskdagen.
Polisen utsattes för stenkastning under upploppen.
Påsken var obegriplig. Upplopp och skräck i Skäggetorp – vårglädje och frid en bit därifrån.
Nu har det gått två år. Det har skett ett långvarigt arbete där polis och åklagare tillsammans utrett brotten för att få misstänkta lagförda i domstol. Man har prioriterat identifierade personer som varit mest aktiva eller minst maskerade samt de yngsta.
Det har lett till en jämn ström av åtal sedan händelserna. Till dags datum har 60 personer lagförts fördelat på tolv åtal, enligt polisregion öst. Det har lett till sammanlagt 129 fängelseår som dömts ut i tingsrätt och hovrätt. Dessutom har ett antal personer under 15 år identifierats och sammanlagt har 70 månaders ungdomsövervakning tillkommit.
Jan Staaf, utredningsledare i Norrköping, menar att samverkan mellan olika aktörer lett till att så många kunnat lagföras efter påskupploppen.
När det gäller Norrköping har 30 personer lagförts och man räknar med ytterligare ett tiotal innan sommaren enligt polisregion öst.
– Under hela utredningens gång har vi lärt oss något nytt. Den främsta framgångsfaktorn i utredningen har varit att många olika kompetenser arbetat tillsammans och gemensamt skapat en produkt till åklagaren, säger Jan Staaf, utredningsledare i Norrköping i ett uttalande på polisens hemsida.
Sedan påskkravallerna har det skett ett antal grova våldsdåd i Norrköping, vilket lett till större samarbete med andra polisregioner och andra taktiska förändringar, något som lokalpolisområdeschef Frida Braf berättade om för Folkbladet i en tidigare artikel:
Frida Braf, lokalpolisområdeschef, har berättat om ökade kontakter mellan de olika polisregionerna.
– Utvecklingen med en rörligare kriminalitet i Sverige har gjort att vi behövt göra framförflyttningar i hur vi samverkar mellan polisregionerna och hur vi delar information.
Även påskupploppen har lett till nya erfarenheter.
– Vi har tagit lärdom av det som hände. Förutom den viktiga krishanteringen och arbetsmiljöfrågorna arbetar vi kontinuerligt med att utveckla vår förmåga att hantera liknande händelser, säger Malena Grann, regionpolischef i polisregion Öst.
– Vi har i dag bättre taktisk förmåga, mer avancerad kamerateknik, och vi har byggt på med mer utrustning och utbildning inom särskild polistaktik.