Kristin Yderfors är uppvuxen på gården i Skärvinge och har drivit den sedan 2009 tillsammans med sina föräldrar och några anställda.
Fjolårets fattiga skörd är tack och lov ett minne blott – i år verkar det som att bönderna i Östergötland kan trösta sig.
– Det lutar mot en normalskörd. En del hade svårt att komma ut och så allt man ville i höstas på grund av översvämningarna men lyckades väl ändå, säger Karin Oscarsson, sakkunnig på Lantbrukarnas Riksförbund, Östergötland.
Skörden tycks varken bli bättre eller sämre än normalt.
– Men efter förra året är det ju tacksamt, så man vet att man får det man behöver till djur och till avsalu, säger Karin Oscarsson.
Vintern som passerade var okej med normal mängd utvintring.
"Förra året var väldigt tufft. Det var folk som la ner sin djurhållning för att man inte fick tag i foder till dem", säger Karin Oscarsson på Lantbrukarnas Riksförbund.
– Det som varit bra den här våren är att den har gett en bra vallskörd. Regnet är ju tråkigt men det har gjort att gräset växer bra, säger Karin Oscarsson.
I volym, påpekar hon, vilket är det viktigaste.
– De som har djur i år har dragit en lättnadens suck när det gäller sitt grovfoder, menar Karin Oscarsson.
Ensilage och hö är grödor som växt bra hittills. Därför finns det anledning för hästägare att fira, till skillnad från förra året.
Kristin Yderfors driver en bondgård med 140 mjölkkor i Skärvinge utanför Finspång. Hon odlar även spannmål runt gården samt bete till korna och var en av de missnöjda bönderna förra året.
Kristin Yderfors är uppvuxen på gården i Skärvinge och har drivit den sedan 2009 tillsammans med sina föräldrar och några anställda.
– Det började med att det var för kallt på våren så vi inte fick ordentlig snurr på saker, sedan vart det jättetorrt, säger Kristin Yderfors.
När det till slut kom regn i slutet på juli slutade det aldrig regna. I stället blev det svårt att tröska.
– Många lyckades inte med att så – vi fick dåligt bruk. När man ska lägga i fröet ska jorden falla sönder lagom mycket, det får inte bli som modellera, och det blev den, säger Kristin.
Den här våren blev i stället sen och kort med en varm maj. Sedan började det regna och blev bättre väder, tycker Kristin.
– I våras fick vi en jättebra första omgång gräs och gjorde många balar till korna. Och andra omgången har det regnat lagom mycket hela tiden – och sommaren har inte varit så varm, säger Kristin.
Hon har varit och rekat spannmålsskörden som snart ska tröskas.
– Jag ser rätt så ljust på skörden i år, det ser mycket positivare ut än förra året. Det är jätteskönt!
Regnet som kommit i mängder på senaste tiden behöver dock hålla uppe nu för att ge bönerna en chans att komma ut och skörda.
– Alla har ju inte börjat skörda än, så det är inget som är klart än vad gäller spannmålsskörden. Men det finns hopp i år, säger Karin Oscarsson.
Kristin Yderfors ser ljust på skörden men vill inte säga för mycket. "Man måste i mål också", menar hon.
Lantbrukarnas hela årsinkomst avgörs nu inom loppet av ett par veckor. Efter skörden ska grödorna torkas och kvaliteten ska kollas, Karin Oscarsson menar att regnet har orsakat vissa svampangrepp och för vissa potatisodlare har delar av skörden ruttnat till följd av regnet.
– Det ska in först innan vi ropar hurra. Jag tillhör ju lantbruksbranschen, vi kan inte vara positiva i förväg, säger Karin Oscarsson med ett skratt.
– Hos oss ligger vi nog åt ett lite bättre år än normalt på gräset, men på spannmålen är det nog hugg med lite sämre än vanligt men ändå i ett normalspann, säger Kristin Yderfors.
Vädret är ett ständigt samtalsämne på gården i Skärvinge.
– Vi är så beroende av vädret och det är en spelare man aldrig kan påverka. Ändå har man typ tre appar i telefonen och radarkartor som man sitter och försöker spå med.
Mjölken säljer Kristin året runt till Arla, vilket åtminstone innebär en stadig inkomstkälla.
– Är du renodlad växtodlare är ju den enda gången du får in pengar när skörden bärgas. Det är ju den avgörande punkten för vad det blir för ekonomi. För vår del är hur mycket foder vi får in till djuren avgörande för hela vintersäsongen. Det är jätteviktigt att det är fullt i ladorna.
"Det ska in först innan vi ropar hurra. Jag tillhör ju lantbruksbranschen, vi kan inte vara positiva i förväg", säger Karin Oscarsson på Lantbrukarnas Riksförbund med ett skratt.
Kristins kor tillhör rasen Holstein som ursprungligen är från Holland, en av de vanligaste raserna i Sverige.
Kristin lyckade säkra fodret till djuren i fjol genom att köpa det på annat håll, något som alla bönder inte kunde göra. Kristin ser klimatförändringarna på nära håll genom att somrarna blir varmare. Sommaren 2018 minns hon fortfarande med fasa.
– Djuren blev så stressade. Det var så många djur som inte blev dräktiga och mådde jättedåligt, minns hon.
Det gjorde att nästa omgång kalvar blev försenade vilket fick allting att släpa efter under lång tid. 2019 var inte mycket bättre.
– Vi använder lite andra sorter som trivs bättre i värmen, vi har lite soltimmar på andra ställen och så. Det går inte att tro att det bara kommer ändra på sig utan man får tackla det, konstaterar Kristin.