Det har spekulerats om det ska blir ett nytt 2018, och hittills pekar allt åt det hållet. Det som skiljer sig det här året är att den varma, regnfattiga perioden började en månad tidigare än den gjorde då.
– Likheterna med det torra året 2018 är skrämmande. Skillnaden är att hela södra Sverige är drabbat i år, så var inte fallet då, säger Susanne Boe Skåmedal, enhetschef på enheten för landsbygd på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen gick nyligen ut med en uppmaning till markägare med arealer som inte skördas att upplåta sin mark för skörd och bete. De har också tagit ett inriktningsbeslut för hela länet som bland annat möjliggör foderskörd på mark som ligger i träda, det vill säga mark som egentligen vilar från produktion. De kommer även att starta en betesmarksförmedlingstjänst, där mark- och djurägare kan göra intresseanmälningar för att hitta bete till djur eller djur till marker som behöver betas.
Karin Oscarsson på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, beskriver en tuff situation för de östgötska bönderna just nu.
– Vi tillhör de områden i Sverige som drabbas värst. Det är östra och södra Sverige som fått minst regn. Det är egentligen inget ovanligt, men i år är det värre än vanligt, säger hon.
I länet är det värst för bönderna i Åtvidaberg, Ydre och Finspång, men även längs kusten har regnet lyst med sin frånvaro. Det stora problemet är att det inte finns foder till djuren. I stället för att vara grönt och frodigt i hagarna växer det på sina håll så dåligt att bönderna redan tvingas stödutfodra.
– Man tar av årets skörd och ger till djuren nu, för det räcker inte, betet är slut. Det är ju helt galet. Om man ger fodret nu så innebär det foderbrist till vintern. En del ser ju redan nu att det inte kommer att räcka.
Samtidigt har årets första vallskörd i Östergötland blivit 25–80 procent lägre jämfört med en normal skörd, enligt länsstyrelsen. LRF rapporterar att vallskörden som lägst låg på tio procent av normalt hos en bonde på Vikbolandet.
– Första skörden på hö är den allra viktigaste, den har mest näringsvärde och ger mest mängd, och den har blivit jättedålig på sina håll, säger Karin Oscarsson.
Hon varnar också för att den dåliga höskörden även kommer att drabba hästägare.
– De kommer att få problem att få tag i foder eftersom de ofta köper överskottet som blir hos djurbönderna. Nu i år finns inget extra.
Det som också oroar LRF är att insatsvarorna var extremt dyra i höstas. Det gör att man är extra pressad att i alla fall få en normalskörd.
– Lantbrukarna har investerat väldigt stora summor i den här skörden. Om en bil med släp med gödning kostade 80 000 för två år sen så kostade den 250 000 förra året. Så det är mycket pengar som är satsade, vilket gör risken mycket högre.
LRF aktiverade en krisberedskapsgrupp kring torkan redan i maj, visa av erfarenheterna från 2018 då insatserna kom för sent.
– Vi följer utvecklingen, ger rapporter till myndigheter och jobbar mot politiker. Vi försöker också påverka Jordbruksverket att ge undantag för ytor som man inte brukar få skörda så här tidigt, säger Karin Oscarsson.
De har också gjort en checklista med åtgärder man kan tänka på vid torka och de uppmanar också kommuner och grannar till djurbönder som har oskördade gräsytor att hjälpa dem som har foderbehov.