Det här året har det varit svårt att få tag på semestervikarier inom vård och omsorg i Norrköping. I mars/april hade det kommit in betydligt färre ansökningar jämfört med samma tid förra året. Men nu ser det ut att lösa sig.
– Det har kommit in ansökningar den sista tiden, så nu klarar vi det, säger Elisabeth Heigl.
Läs mer:Personalbrist i Norrköping kan leda till språkproblem.
Hon berättar att det jobbar många med utländsk bakgrund inom hela vård- och omsorgssektorn i kommunen. Och att det förekommer vissa svårigheter med språket.
– Det kan vara äldre som inte hör, exemplifierar hon.
Att det skulle ha uppstått några större problem kopplat till språksvårigheter, som vi kunde rapportera om i torsdagens tidning i exempelvis Nyköping, är inget hon fått till sig.
– Jag upplever inte det utifrån den återkoppling jag fått från enheterna.
Läs mer:Dam ramlade och larmade - mottagern förstod inte.
Något som vidimeras av Therese Eklund, ordförande i Kommunal Sydost:
– Vi har inte fått några sådana direkta signaler. Men jag har följt det som skrivits och runt om i landet ser man att det finns problem, säger hon.
Flera av de sommarvikarier som ska jobba i sommar har en annan bakgrund än svensk. Om det kommer att fungera med alla, vet man ännu inte.
– Många har språksvårigheter, men man märker rätt snabbt när de kommer ut på enhet om det kommer att fungera eller inte, säger Elisabeth Heigl.
För att bli sommarvikarie inom vård och omsorg krävs ingen formell vårdutbildning eller krav på att ha läst till ett visst steg på sfi.
– Man kan ju ha läst D-nivå på sfi och ändå inte kunna förstå när man kommer ut i arbete. Det märker man när man kommer ut och ska göra sig förstådd.
För de personer som anställs tillsvidare gäller dock att ha minst en undersköterskeutbildning. Kommunen tar emot praktikanter från skolornas vård- och omsorgsprogram, men även exempelvis de elever som läst sfi och går undersköterskeutbildning. Som man kunnat läsa om i media den senaste tiden är det brist på personal inom vården, samtidigt som det finns en stor andel nyanlända som behöver komma i arbete. Elisabeth Heigl kan inte säga att det är fler utrikes födda som anställts inom sektorn i Norrköping nu jämfört med tidigare.
– Det vet jag faktiskt inte, säger hon.
Samtidigt som språket kan vara en riskfaktor, finns det även andra utmaningar, poängterar hon:
– Kommunikation är en riskfaktor oavsett om man har utländsk bakgrund eller ej. Det är alltid en risk vid exempelvis överlämningar.