Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Tokiga löften om jobb

Jobbgranskare. Lena Mellin är samhällspolitisk chef på Aftonbladet. Aftonbladets jobbgranskning borde få politiker att dra vissa lärdomar.

Jobbgranskare. Lena Mellin är samhällspolitisk chef på Aftonbladet. Aftonbladets jobbgranskning borde få politiker att dra vissa lärdomar.

Foto: Henrik Radhe

Widar2016-12-29 06:15
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Många politiker har en förkärlek för att lova åtgärder och insatser som leder till si eller så många jobb. Sådana löften antas förmodligen utstråla handlingskraft och förmåga att ingripa och styra i verkligheterna med konkreta insatser som märks direkt i människors vardag. Politiker av alla de slag har under årens lopp lovat att just deras politik ska leda till allt från 400 000 nya jobb som Thorbjörn Fälldin drog i med på 1970-talet till Stefan Löfven som lovade 85 000 nya jobb i valrörelsen för ett par år sedan. Och däremellan har Carl Bildt, Ingvar Carlsson, Fredrik Reinfeldt och Göran Persson i varierande grader och med olika stilpoäng gjort liknande utfästelser.

Aftonbladet har granskat den nuvarande regeringens jobblöften. De är tämligen lättgranskade. Regeringen har nämligen bjudit på väldigt specifika löften om vilka åtgärder som ska skapa det eller det antalet jobb. Enligt valrörelsebudskapet skulle det skapas "32 000 traineejobb för unga utan jobb och 31 000 extratjänster i offentlig sektor för långtidsarbetslösa. Samtidigt skulle 20 000 unga utan gymnasieutbildning varje år få hjälp via så kallade utbildningskontrakt."

Av allt detta har det efter två år blivit 4019 verkliga tjänster. Vilket betyder att det återstår att infria mer än 95 procent av löftesfloran.

Mer att läsa: Riksdagen som skärpte sig.

Specifika löften av det här slaget är naturligtvis bara dumheter. Regeringen Löfvens variant - att inrätta ett visst antal tjänster i den offentliga sektorn - är i och för sig jämförelsevis lätthanterliga när det gäller själv inrättandet. För att det ska bli verkstad av det hela så krävs dock dessutom att människor av kött och blod söker sig till de utlovade tjänsterna. Vilket de inte har gjort. Folk har gått ut i riktiga jobb i stället. Ekonomin har gått väldigt bra, pengar är närmast gratis och näringsliv och kommuner formligen skriker efter utbildade medarbetare.

Mer att läsa: Anders Ygemans dilemma.

Det råder närmast full sysselsättning bland "etniska svenskar" med gymnasieutbildning. Trots detta gyllene läge kan Aftonbladet - tack vare tokiga löften från Socialdemokraterna - skriva underbyggda rubriker om Löfvens "jobbfiasko."

Kommer politiker någonsin att lära sig av alla dessa upprepade löftesfiaskon från Fälldins dagar och framåt? Nej, det kommer de inte att göra. Lockelsen att leka Gud och kirurg är alltför stor.

Ledare