Centerpartiets ledare Annie Lööf har börjat använda sin ökande tyngd - som visserligen ännu bara kan mätas i lättflyktiga opinionsundersökningar - på ett mer konstruktivt sätt än tidigare. Alla som ens hjälpligt kan räkna till 349 inser att det är föga trovärdigt att ropa tvärt nej och fy till både sverige - och socialdemokrater samtidigt som man gör anspråk på att leda en stark regering.
Mer att läsa: Partiledardebatt söker nya block.
Annie Lööf justerar nu sitt tonläge. Den trosvissa falsetten om Alliansens solitära segermöjligheter kompletteras med mer politiskt realistisk mummelsång om hur saker och ting ändå ska kunna landa i ett läge där Lööf och några centerpartister till ingår i den regering som bildas efter valet nästa år.
I en artikel i Dagens Industri skriver centerledaren att Alliansen bör mäta sig mot Socialdemokraternas storlek. I de omröstningar om statsministerposten som är obligatoriska i den nyvalda riksdagen nästa höst kommer alliansens partier att rösta nej till Stefan Löfven om Alliansen är större än Socialdemokraterna, skriver Annie Lööf.
Mummelsånger är sällan glasklara till sitt innehåll. Annie Lööf är sålunda inte glasklar i den viktiga frågan om hon betraktar S som ett eget parti eller som en del av en "rödgrön" helhet. Båda perspektiven finns i artikeln. Som jag ser på saken så är dock det mest rimliga att ta fasta på det nya i Lööfs artikel; Socialdemokraterna är en egen kropp som det är möjligt att förhandla med efter ett förväntat lite roddigt valresultat.
Mer att läsa: Förtryck som vanhedrar.
Annie Lööfs kursjustering är närmast oundviklig ur en realpolitisk synvinkel. Hade hon ensidigt stannat kvar ute på den trosvissa liberalkanten så hade centerpartiets regeringsmöjligheter alltmer närmat sig nollpunkten. När hon nu börjar korrigera sig i den helt grundläggande regeringsfrågan så är det även en signal om kompromissvilja vad gäller det politiska innehållet.
Annie Lööfs mummelsång är goda nyheter även för Stefan Löfven. Ska Centerpartiet vara med i leken så lär det bli omöjligt att regera landet på ett vettigt sätt utan samverkan med Socialdemokraterna. Det finns således starka skäl för Socialdemokraterna att korrigera kursen för att på ett proaktivt sätt förbereda för samverkan med allianspartier av olika slag.