Dagens socialtjänstlag infördes 2002 och byggde i sin tur mycket på lagen från 1980. 2025 års lagar för socialtjänsten behöver trampa upp nya stigar för ett i jämförelse helt nytt samhälle. "Socialtjänsten är ryggraden i en välfärdskommun", var budskapet i den debattartikel från den stora välfärdsfackföreningen Vision som fanns att läsa i Folkbladet 13 februari. Fackförbundet är kritiskt: "Kompetensförsörjningen inom socialtjänsten är akut, och utan tillräckligt med resurser riskerar kommunen att förlora invånarnas förtroende."
Befolkningen i Sverige har förändrats dramatiskt sedan den första "moderna" socialtjänstlagen kom 1980. Då var drygt sju procent av de som bodde i Sverige födda utomlands; varav de flesta kom från relativt näraliggande och Sverigelika länder. Idag har drygt 20 procent utländsk bakgrund och merparten av dessa är födda utanför EU. Bara under de senaste tolv åren har 1,2 miljoner utländska medborgare invandrat till Sverige.
Som Henrik Sjögren visar i senaste numret av tidskriften Fokus så har den nya demografin stor betydelse för socialtjänsten: "Riksdagens utredningstjänst tog 2021 fram siffror som visade att 675 000 vuxna invandrare inte är självförsörjande. (--) Efter de två första åren övergår det ekonomiska ansvaret för de nyanlända till kommunerna. De som har tagit emot många har inte bara fått en ökad ekonomisk börda i form av bidragsutbetalningar, de har också ofta drabbats av en bemanningskris inom socialtjänsten som ska handha dessa bidrag."
Henrik Sjögrens artikel i Fokus visar på både skrämmande och mer hoppingivande interiörer inifrån svensk socialtjänst. Socialsekreteraren Maria Rennerstams erfarenheter av kravlöshet, skatteslöseri, oordning, inkompetens och sekretess in absurdum kan tjäna som checklista för socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. En ny socialtjänstlag bör endast släppas fram om den åtgärdar de missförhållanden som Maria Rennerstam har försökt att åtgärda.
Så till det hoppingivande. Anna Flink arbetade tidigare i Södertälje som chef för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten. Flink såg problemen i verksamheten och med starkt stöd från kommunstyrelsens ordförande Boel Godner reformerades organisationen för att undvika korruption, infiltration och otillåten påverkan samt att undvika felaktiga utbetalningar. Södertälje sparade 100 miljoner kronor per år. Så det är inte kört. Socialtjänsten kan räta på ryggraden i hela Sverige. En ny och sund socialtjänstlag kan göra stor nytta.