Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Widar Andersson: Socialstaten behöver brösta upp sig och ta mer plats

Rekordmånga unga kriminella personer sitter häktade för mycket grov brottslighet i Norrköping. Samtidigt fortsätter skjutandet och sprängandet ute på gator och torg.

Susanna Karlqvist är socialdirektör i Norrköpings kommun och en central person för det brottspreventiva arbetet som ska dras igång före sommaren. Hon kan säkert inspireras genom att ta del av SNS rapport om offer och förövare när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Susanna Karlqvist är socialdirektör i Norrköpings kommun och en central person för det brottspreventiva arbetet som ska dras igång före sommaren. Hon kan säkert inspireras genom att ta del av SNS rapport om offer och förövare när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Foto: Patrik Selsfors

Krönika2024-04-09 05:15
Profilbild för Widar Andersson
Widar Andersson
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Rekordmånga unga kriminella personer sitter häktade för mycket grov brottslighet i Norrköping. Samtidigt fortsätter skjutandet och sprängandet ute på gator och torg. Arbetet med att låsa in livsfarliga gängkriminella personer är därför fortsatt högprioriterat. Vid sidan av rättsstaten kliver nu också Norrköpings kommun in med ökade satsningar - mer personal och mer pengar - och bygger upp en enhet för social brottsprevention vilket Folkbladet rapporterade om på nyhetsplats 8 april. 

"Vi vill gå in tidigt med starka muskler när det fortfarande går att påverka de unga", säger socialchefen Susanna Karlqvist till Folkbladet. Det är bra. Socialstaten behöver verkligen brösta upp sig och ta mer plats. 

Studieförbundet SNS visar i den helt färska rapporten "Våld i nära relationer - riskfaktorer och konsekvenser" tydligt hur de brottsdrivande sociala villkoren och den sociala demografin ser ut i dagens Sverige. De fem forskarna Arizo Karimi, Hanna Mühlrad, Susan Niknami, Petra Ornstein och Anna Sandberg har gjort omfattande analyser av våldsamma män och våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Givet undersökningar av de gängkriminellas bakgrunder är det ett rimligt antagande att de resultat som SNS kan visa i sin rapport är giltiga även för annan grov kriminalitet.

SNS analys visar att både förövarna och de våldsutsatta kvinnorna har "lägre utbildningsnivå, svagare anknytning till arbetsmarknaden och större bidragstagande än en jämförelsegrupp av män i samma ålder som inte är förövare. De har oftare en historik av våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott. (...) Det finns också en stor överrepresentation av utrikes födda."

SNS data håller också fram det sociala/genetiska arvet i ljuset. Brottsoffren och förövarna har liknande familjebakgrunder. En större andel (än forskarnas jämförelsegrupp) "har föräldrar som är utrikesfödda, har låg utbildningsnivå, har blivit dömda för minst ett brott samt fått sjukhusvård på grund av missbruksproblem."

SNS visar också att närmare hälften av offren och förövarna har haft kontakt med socialtjänsten innan misstankar om våld har blivit kända. Jag skulle tro att läget är ungefär detsamma för de gängkriminella i Norrköping. Socialtjänsten bör således ha underlag för att agera mer offensivt i det brottspreventiva arbetet. Att alltfler unga döms till långa fängelsestraff bör ha en viss påverkan i sammanhanget. Långa och hårda straff är däremot mer av en bristvara när det gäller mäns våld mot kvinnor. Här behövs - vid sidan av utbyggt stöd och skydd - betydande straffskärpningar.