Sverige har under lång tid haft undantag från arbetstidsreglerna. I flera av kollektivavtalen för alla de vårdanställda (även brandmän med flera) som arbetar i två- eller treskift har vilan varje enskilt dygn ansetts som mindre viktig än den sammanlagda "veckovilan". Vilket har skapat möjligheter till lite längre ledigheter mellan mer komprimerade dygn av arbete. Rapporterna inifrån vården talar tämligen samfällt om oro för vad de nya arbetstiderna kommer att innebära.
Många befarar att patientnyttan kommer att få stryka på foten när kontinuiteten försämras ute på många vårdavdelningar. Ett vanligt schemaupplägg är nämligen att ett sent kvällspass följs av ett tidigt morgonpass, vilket betyder att kunskapen om patienternas behov och problem är stor inom skiftlaget. Vilket i sin tur ger större förutsättningar för en patientsäker och patientnära vård. Med de nya arbetstidsreglerna är sådana scheman inte tillåtna. Vilket bland annat antas leda till att fler medarbetare får arbeta hela veckor med kvällspass och att det sista arbetspasset inför en ledighetsperiod oftare blir ett kvällspass; vilket krymper den sammanlagda ledighetens värde för medarbetarna.
Givet sjukvårdens svårigheter att attrahera medarbetare och sjukvårdens strukturella problem att bistå sjuka och vårdsökande med bot eller lindring utan onödigt köställande så finns det anledning att se på de nya arbetstidsreglerna med skeptisk oro. Lägg därtill de varningar för en stegrad och kärnverksamhetsfrämmande byråkratisering av inte minst regionerna som bland andra forskaren Hedi bel Habib har framfört i flera artiklar i Folkbladet nyligen: "Mellan 2008 och 2020 ökade administrativ personal i alla län med ett genomsnitt på 34 procent med en högsta notering på 62 procent i Stockholm och 55 procent i Gävleborg trots att vårdpersonal minskar i dessa två län." (29 september)
Radions Eko-redaktion (1/10) rapporterar om att många regioner samtidigt med införandet av de nya arbetstiderna har ambitionen att kraftigt minska sina köp av bemanningstjänster i vården. Vilket riskerar att ytterligare öka arbetsbördan för den egna personalen med en trolig ökning av krävande dubbelpass utanför schemat som följd. Flera regioner tycks kort sagt vara inne i en nedåtgående spiral av insatser som kommer att förvärra ett redan ansträngande läge.