Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

NÄgra stÀnk av dödens allvar kan göra glÀdjen djupare

VÀldigt mÄnga av vÄra traditioner och ritualer och för att inte tala om vÄr gemensamma moraliska norm/överbyggnad i samhÀllet bÀr pÄ spÄr av den lÄnga kristna traditionen i Sverige.

HÀr ser vi bilder frÄn en korsvandring en tidigare lÄngfredag i centrala Stockholm. Jesus Golgatavandring har bland mycket anant givit oss utrycket "alla har sina kors att bÀra." SÄ Àr det.

HÀr ser vi bilder frÄn en korsvandring en tidigare lÄngfredag i centrala Stockholm. Jesus Golgatavandring har bland mycket anant givit oss utrycket "alla har sina kors att bÀra." SÄ Àr det.

Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Krönika2023-04-07 06:15
Profilbild för Widar Andersson
Widar Andersson
Detta Àr en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Under seklernas gĂ„ng har mycket givetvis förĂ€ndrats, spĂ€tts ut och pĂ„verkats av andra idĂ©er och tankemönster Ă€n de strikt kristna. PĂ„sken Ă€r ett tydligt exempel pĂ„ denna utveckling. BerĂ€ttelser om Jesus pĂ„ Golgatas kors existerar parallellt med moderna pĂ„skfesttraditioner. 

PĂ„skafton Ă€r ett slags ingenmansland i det passionerade kristna dramat om Jesu död och uppstĂ„ndelse. PĂ„ pĂ„skafton hĂ€nder just ingenting. PĂ„ skĂ€rtorsdagen har Jesus brutit bröd och druckit vin för sista gĂ„ngen med sina lĂ€rjungar. Senare pĂ„ natten - efter det som kyrkan dĂ€refter betraktar som den "första nattvarden" - blir Jesus förrĂ„dd av en av sina lĂ€rjungar och grips av romerska soldater. PĂ„ lĂ„ngfredagen döms Jesus till döden och bĂ€r sitt kors upp till Golgata dĂ€r han spikas upp invid tvĂ„ rövare som ocksĂ„ dömts till döden genom korsfĂ€stning. PĂ„skdagen Ă€r den kristna kyrkans stora glĂ€djedag; det Ă€r dĂ„ pĂ„sken börjar pĂ„ allvar för kyrkofolket. Det Ă€r pĂ„ pĂ„skdagen som folket fĂ„r veta att Kristus Ă€r uppstĂ„nden. PĂ„ annandag pĂ„sk visar sig den uppstĂ„ndne Jesus för nĂ„gra av sina lĂ€rjungar. Men pĂ„ pĂ„skafton Ă€r Jesus bara död. 

SĂ„som pĂ„sktraditionen har utvecklats sĂ„ har denna "döda" pĂ„skafton utvecklats till pĂ„skens mer livliga festdag dĂ€r Ă€ven pĂ„skharar och försenade pĂ„skkĂ€ringar fĂ„r plats utan att det skaver. LĂ„ngfredagen har haft ett starkare grepp om vĂ„ra beteenden och tankar. Det Ă€r först under det senaste halvseklet som det blivit allmĂ€nt okontroversiellt att roa sig och skratta och dansa pĂ„ lĂ„ngfredagen. 

Linköpings tidigare biskop, vĂ„r nuvarande Ă€rkebiskop Martin ModĂ©us visar i sin bok "Levande tillsammans med Kristus (2016) flera prov pĂ„ ett förĂ€ndringsinriktat ledarskap. BĂ€st Ă€r nog ModĂ©us förklaring av varför den tilltagande sekulariseringen i samhĂ€llet gynnar kyrkan. Sekulariseringen bidrar till mĂ€nniskors uppbrott frĂ„n ”förtryckande religiösa strukturer” och frĂ„n de gamla tider dĂ„ ”kyrkan ville ha makt över mĂ€nniskors tankar och livsstil.” 

Dan Korn Àr inne pÄ samma helgtema i sin vansinnigt roliga (lÀro)bok "Som om Gud fanns" (2019). Jag citerar: "Midsommar Àr i sanning ett mÄngkulturellt evenemang. NÀr vi utan öron och svansar skuttar runt midsommarstÄngen sÄ agerar vi i förkristna, kristna och efterkristna kulturer. Midsommarblotet, firandet av profeten och helgonet Johannes Döparen och den sekulÀra mÀnniskans festlust har smÀlt samman till en riktig panghelg."

PĂ„skens passionsdrama Ă€r viktigt för mig. Inte pĂ„ nĂ„got bokstavstroget sĂ€tt. Men pĂ„ ett sĂ€tt som handlar om den djupa betydelse för vĂ„rt sĂ€tt att leva och tĂ€nka som pĂ„sken har. NĂ„gra stĂ€nk allvar gör helgens glĂ€dje större. 

 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om
SamhÀllen
Sverige