Jag har slutat titta på Folkhälsomyndighetens dagliga klockan två-pressträffar. Dels därför att det rasslar till i mobilen redan klockan 14.02 från alla pushande redaktioner där dagens dödssiffra rapporteras. Dels och framförallt allt därför att det känns smått perverst och alltmer samhällsfrånvänt med detta totala fokus på döden. Jag vill inte på något sätt förringa smärtan, lidandet och sorgen hos allvarligt sjuka och deras anhöriga. Jag vill inte spela ner allvaret i ett nytt och ännu vaccinlöst virus som härjar i världens befolkningar. Jag kan inte nog starkt uttrycka min tacksamhet över forskares och läkemedelsbolags globala och hängivna samverkan för att få fram ett vaccin som biter på covid-19. Jag kan inte överdriva min stora uppskattning av Folkhälsomyndighetens epidemiologiska insatser för att få smittspridningen att sakta ner till en mer sjukvårdsvänlig takt.
Experter och forskare följer givetvis antal smittade och antal döda med nödvändig precision. Det är en del av deras yrke och uppdrag att göra just detta. Men det är inte hela samhällets uppgift. Den kollektiva fixering vid döden som nu råder riskerar att bli samhällsfarlig. Det finns mångtusenåriga insikter och kunskaper om detta. Ofta uttrycks visheterna i de stora världsreligionerna.
Jag tänker till exempel på orden från Psaltaren i Bibeln om Dödsskuggans dal. Maria Bergius är präst i Svenska kyrkan. I en livsklok predikan jag fann på sidan "Prästflickealster" talar hon om olika förhållningssätt till rädslan att ramla ner i Dödsskuggans dal: "Det lättaste är att följa slänten ner till botten. Att ligga still en liten stund, hämta andan, och sedan leta efter vägen ur dalen, kanske följa den till dess väggar har planat ur, tills dalen bara är en sänka i det solbelysta landskapet. Att leva ut sin sorg och sin smärta, att låta saknaden ta plats, men att inte låta den förlama oss."
Klokt, insiktsfullt, evigt och sant om dödens förlamande risker.
Samhället ska hjälpa de sjuka, hedra de äldre och minnas de döda. Samhället ska inte leva genom de döda.
Dessutom är det ju så att döden är hundraprocentig. Corona har heller inte ändrat dödens rekvisit. Vi dör när vi blir mycket sjuka och då som oftast i kombination med hög ålder. Enligt SCB avled det under det första kvartalet i år 400 fler än samma period 2019 men 2500 färre än första kvartalet 2018; då influensan var svår mot de gamla och sjuka.
Sverige behöver upp ur dödsskuggans dal. Vi behöver hitta vägar ut ur dödens förlamning.