PM Nilsson är politisk redaktör på affärstidningen Dagens Industri. Jag har stor respekt för hans kunskaper, formuleringskonst och integritet. Vill han så kan han också vare en riktig slugger och hänrycken rabulist. Vilket han med stor begåvning gav uttryck för på tisdagens (14/4) ledarsida i DI.
PM Nilsson argumenterar starkt för en "väg ut" ur det stängda och låsta Coronasamhället. Jag delar hans slutsats även om jag inte tar vartenda av hans argument till mitt hjärta.
Han har udden riktad mot det svenska näringslivet som enligt PM lägger sig alltför platt och inför en stat som stänger ner deras verksamheter. Han konkluderar: "Där staten går in går det fria näringslivet ut. Sverige har en opportunistisk politisk klass, strykrädda myndigheter och artiga medier. Undfallenhet skönmålas som tillit."
För drygt ett år sedan möttes vi i ett samtal som arrangerades av Axess Magasin. Vi talade om den då nya regeringen. Jag förvånades över att PM Nilsson tycktes vara övertygad om att Socialdemokraterna - om de bara fick chansen - gärna skulle förstatliga det svenska näringslivet. Jag trodde knappt att det fanns människor som trodde sådant om socialdemokratin.
På ledarsidan i DI återkommer PM Nilsson till det temat när han manar på företagsledningarna och organisationen Svenskt Näringsliv att inte vika ner sig för de statliga stödpengarna: "Om man låter staten bära näringslivet under en längre tid går vi rakt in i en ny statsinterventionistisk era."
Hans huvudpoäng är dock som sagt att kräva ett slutdatum för de restriktioner som nu lamslår stora delar av näringslivet och samhället i stort. Flera länder har börjat antyda tidsscheman för att öppna upp sina samhällen, däribland Spanien, Österrike, Tyskland och Danmark. De, och de flesta andra länder, har i och för sig haft strängare reglementen än Sverige och behöver längre tid för att återgå till mer normala livsvillkor. Men vi i Sverige har samma öppningsbehov. När smittspridningen bedöms ha saktat ner tillräckligt mycket är det dags att sluta flockas runt Folkhälsomyndighetens pressträffar för att istället rikta blicken mot jobb, ekonomi och välstånd igen.
Jag är inte den minsta orolig för att S smider planer på att ta vid där Sovjet körde i drickat. Däremot är samhället mycket större än staten. Föreställningen om att staten ska kunna bära hela samhället är därför mycket oroande. Därför behövs en väg ut.