Efter mer än ett decenniums ökenvandring återinförs nu asylrätten steg för steg i Sverige. Förslaget till ny utlänningslag som regeringen presenterade på torsdagen samtidigt som Moderaterna lanserade sin nya politik för en "invandring som ska vara bra för Sverige" är uppmuntrande tecken på förnuftets återkomst. Asylrätten - det vill säga den internationella konvention som ger människor rätten att få sina individuella skyddsbehov/asylskäl prövade i första säkra land - har varit satt på undantag i många år. Exemplen på detta är otaliga: Alla som kom från Syrien utlovades permanent uppehållstillstånd i Sverige. Inga ålderkontroller genomfördes; den som sa att han var ett barn var ett barn. Den asylsökandes skyldighet att kunna styrka sin identitet avvecklades. Ett särskilt rättighetsregelverk gav de som fått avslag på sina ansökningar om asyl/uppehållstillstånd rättighet att stanna kvar i landet och även rättighet till skola och sjukvård i vissa fall. De inre gränskontrollerna och avvisningsrutinerna har varit satta på sparlåga. 

Förslaget till ny utlänningslag innebär enligt den så kallade Lagrådsremissen bland annat att uppehållstillstånd som beviljas enligt utlänningslagen som huvudregel ska vara tidsbegränsade, att permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och kan försörja sig, inte är brottslig och kan kommunicera på svenska språket och att försörjningskravet vid anhöriginvandring förstärks. Mycket mer behöver förstås göras när det gäller arbetskraftsinvandring och när det gäller att begränsa de nya undantag från asylrätten som Miljöpartiet tvingat Socialdemokraterna att föra in i lagförslaget. Men man får ta en pilsner i taget. Den stora linjen är att skutan nu vänder och att asylrätten återinförs i Sverige.

Huvuddelen av den miljon människor som invandrat till Sverige under det senaste har inte haft några asylskäl och väldigt många har heller inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Som Uppsalaforskaren Che-Yuan Liang nyligen visade i sin SNS-rapport "Inkomstojämlikhet och boendesegregation" så har andelen lågutbildade låginkomsttagare växt kraftigt i Sverige; vilket innebär stora sociala påfrestningar på flera olika samhällsfronter. Moderaternas ambition att kraftigt minska invandringens totala volym är därför helt och nödvändigt riktig. För Sveriges skull behöver nu först och främst alla som redan kommit hit så snabbt som möjligt fås i arbete och/eller effektiva utbildningar.