Che-Yuan Liang är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. I samarbete med Studieförbundet Näringsliv och Samhälle - SNS - har han nyligen presenterat rapporten "Inkomstojämlikhet och boendesegregation" vars resultat och slutsatser skär rakt in i det svenska samhällets allvarligaste problemområden. Och därmed även rakt in i de avgörande politiska striderna om ojämlikhet, fattigdom, bidragsberoende och integration. Che-Yuan Liang har tagit sig an det unika material som finns i databasen "GeoSweden". Materialet innehåller inkomstvariabler som Skatteverket samlar in inklusive uppgifter om olika transfereringar.

Rapporten visar att boendesegregation som beror på inkomstskillnader har ökat sedan 1990-talet.Ökningen kan dock inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Bidrag och omfördelning ligger kvar på höga nivåer men boendesegregationen växer fortsatt till sig. SNS sammanfattar rapportens kärninnehåll: "Det är inkomster före skatt och transfereringar som driver på sambanden med boendesegregationen. Enligt studien saknas således stöd för att mer omfördelning genom skatter och bidrag skulle vara avgörande för att minska boendesegregationen."

Che-Yuan Liang konstaterar att det är människors inkomstförmåga genom arbete som är avgörande för samhällsutvecklingen. Som jag ser det har den omfattande invandringen till Sverige har ökat andelen lågutbildade låginkomsttagare i Sverige vilket i sin tur har följts av en ökande koncentration av lågutbildade låginkomsttagare i vissa bostadsområden. Bidrag av vilket slag det än är biter inte på boendesegregation av det slaget.

För trettio år sedan var jag nyvald riksdagsledamot för S i Hälsingland. Jag ville skriva en motion om att barnbidrag bara borde gå till låginkomstfamiljer. En äldre partivän förmådde mig att avstå. "Politiken ska inte satsa på de fattiga. Då fortsätter de att vara fattiga och de riskerar att bli fler. Politiken ska istället satsa på att arbete ska löna sig, på utbildning för bättre jobb och högre löner", sa hon. Hennes kloka ord kommer till mig när jag läser Che-Yuan Liangs dramatiskt spännande rapport. 

Det känns som om både S och LO har tappat en stor del av det socialpolitiska stinget i arbetslinjen. Man begråter gärna ojämlikheten men bekämpar inte så intensivt dess rötter: Låga inkomster och arbetslöshet. Bidrag och pensioner och omfördelningar i all ära. Men ska det bli någon ordning och reda så krävs fler som arbetar med bättre utbildning i ryggen och med hyggliga löner.