Petra Lundh har varit rikspolischef i tre månader. På söndagskvällen 25 februari intervjuades hos i SVT: s Agenda. Det mesta tyder på att hon i sin fortsatta tid i ämbetet kommer att gå på i samma brottsuppklarande anda som hon visat i sitt tidigare uppdrag som riksåklagare. För drygt ett år sedan, den 14 februari 2023, ledde hennes överklagande till Högsta domstolen till en mycket viktig framgång för rättsstaten. HD rev upp en dom från en hovrätt där en man friats från ett mord som han dömts till livstids fängelse för i en tingsrätt. 

Här på ledarsidan var min rubrik samma dag att "HD kan sätta stopp för den nya mordkulturen i Sverige." Högsta domstolen skriver i sitt pedagogiska avgörande hur bevisvärderingen ska gå till i dessa så kallade indiciemål där ingen säger något och där den som trots allt säger något ljuger som en häst travar.

Det var ett viktigt steg för ökad rättvisa och trygghet i Sverige. Och mer är på gång. Vilket kommer att behövas. Polisen har tagit fram listor som visar att ungefär 62 000 personer på olika sätt är inblandade i gängkriminaliteten. 14 000 är direkt aktiva medan 48 000 har "kopplingar" till gängkriminella personer. Med "kopplingar" menas att personerna i snitt har haft sex kontakter med aktiva gängkriminella personer. Polisen har namn och personnummer - där sådana finns- på de allra flesta av dessa personer. Av vilka de flesta inte har några konkreta misstankar riktade mot sig.

Mot denna bakgrund är det lättbegripligt att polisen länge efterfrågat möjligheter att under vissa omständigheter kunna övervaka människor som på detta sätt rör sig i kriminella kretsar utan att ha åkt fast för något brott. 

I intervjun i Agenda framhöll Petra Lundh att polisen med hjälp av nya lagar kunnat avlyssna personer utan att de varit misstänkta för något konkret brott. Enligt rikspolischefen har polisen redan kunna gripa 30 personer - och förhindrat flera grova brott som mord och vapenbrott - genom dessa avlyssningar.  Och senare i vår blir det möjligt för polisen att sätta upp fysiska "säkerhetszoner" där man t ex kan undersöka bilar och visitera personer i förebyggande syfte. Vilket är viktigt. 

Petra Lundh utstrålar kompetens och gott omdöme när hon resonerar om de ibland svåra avvägningarna mellan integritet och brottsförebyggande behov som behöver göras. Samhällssituationen styr var avvägningen hamnar. Tidigare har integritet och sekretess vägt över. Nu lutar vi istället mer åt nödvändigheten av att effektivt få stopp på det gängkriminella samhällshotet.