Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Widar Andersson: Lika rask och mÄngsidigt begÄvad som BorggÄrds bruk

År 2000 bekostade BorggĂ„rds Bruk utgivningen av "BorggĂ„rdsbibeln"; författaren Sune Björklöfs 430-sidiga skapelse.

PÄ Turbinmuseet finns ett fantastiskt bord med miljö frÄn BorggÄrds bruk; en plats som mullrar av historia och nutid, varav det mesta Àr infÄngat mellan pÀrmarna pÄ Sune Björklöfs "bibel" om bruket.

PÄ Turbinmuseet finns ett fantastiskt bord med miljö frÄn BorggÄrds bruk; en plats som mullrar av historia och nutid, varav det mesta Àr infÄngat mellan pÀrmarna pÄ Sune Björklöfs "bibel" om bruket.

Foto: Sören Boström

Krönika2023-01-16 12:00
Profilbild för Widar Andersson
Widar Andersson
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Boken handlar om trakten, bruket, personerna, produkterna, Ă€garna, arbetarna, konflikterna och framstegen i och pĂ„ BorggĂ„rd i HĂ€llestad socken dĂ€r det bedrivits industriell verksamhet i ett halvt millennium. 

Sune Björklöf gick till sina fĂ€der 2012. Etnologiprofessorn Mats Hellspong författade ett minnesord över sin vĂ€n: "Sune Björklöf kom under andra vĂ€rldskriget till Sverige som krigsbarn frĂ„n Finland. Han vĂ€xte upp pĂ„ BorggĂ„rds bruk i norra Östergötland. Efter realexamen och folkskoleseminarium studerade han nordiska sprĂ„k, latin och grekiska i Uppsala. (--) NĂ€r Huddinge sjukhus skulle byggas hĂ€mtades han till arbetet som planeringschef för bygget. NĂ„gra Ă„r var han ocksĂ„ sjukhusdirektör i sydvĂ€stra Stockholm.(--) Han utvecklade ett förbluffande rikt författarskap. Han skrev om Dalarnas hemslöjdsförbund och Leksands hemslöjdsförening. Han skrev företagshistoriker om mindre företag i Leksandsbygden men ocksĂ„ om BorggĂ„rds bruks historia. Hans doktorsavhandling vid Linköpings universitet handlade om byggbranschens innovationsbenĂ€genhet. Mest kĂ€nda och lĂ€sta har vĂ€l hans tvĂ„ encyklopediskt rika böcker om tvĂ„ av vĂ„ra stora vilda djur blivit: Ӏlgen i vĂ„r historia och vardag” och ”Björnen i markerna och kulturen”. (Dagens Nyheter 1/8 2012)

Sune Björklöf var kort sagt en begÄvad, rask och mÄngsidig person. Precis som BorggÄrds bruk.

En bit in i december mÄnad 2022 besökte jag BorggÄrds bruk för att tala med Jens Zetterstedt som sedan januari 2020 Àr vd och delÀgare av bruket.

BorggĂ„rds Bruk Ă€r ett av Sveriges allra Ă€ldsta företag. Endast Stora, Skyllbergs Bruk och WedewĂ„g Tools Ă€r Ă€ldre. År 1550 anges ofta som starten för industriell verksamhet i BorggĂ„rd. Men det har bedrivits industriell produktion lĂ€ngre bakĂ„t i tiden Ă€n sĂ„ dĂ€r vid sjön Lilltrons utlopp i strömmen vid BorggĂ„rd. 

Sedan 1872 domineras produktionen pÄ BorggÄrds Bruk av fri bockning. Jens visar mig flera olika bockade produkter som man tillverkar för i huvudsak fordons- och möbelindustrier. Det Àr krokar och öglor av alla storlekar och utföranden som man kan tÀnka sig. Sannolikheten Àr mycket stor att den som anvÀnder en höj-och sÀnkbar kontorsstol eller som kör en svensktillverkad lastbil har nÀrkontakt med komponenter som tillverkats vid BorggÄrds Bruk.

Jens visade mig runt i de stora lokalerna dÀr det numera arbetar 26 personer allt som allt.

– Vi trĂ€dde ju till precis nĂ€r Coronapandemin slog till. Första mĂ„naden var det som om mattan brutalt ryckts bort under vĂ„ra fötter. Men dĂ„ hjĂ€lpte det faktiskt att tĂ€nka pĂ„ alla krig, pester och andra elĂ€ndes kriser som tidigare generationer tagit sig igenom utan att klappa ihop BorggĂ„rds Bruk. Och sedan vĂ€nde det ocksĂ„ snabbt. EfterfrĂ„gan vĂ€xte och vi fick allt fokus pĂ„ tillvĂ€xt och utveckling, berĂ€ttade Jens Zetterstedt. 

Det Àr nog en bra idé tÀnker jag att som BorggÄrds-vd pÄ 2020-talet, hÀmta kraft ur brukets rika historia dÀr vÀl i stort allt som kan ske ocksÄ har skett.

I Sune Björklöfs mÀktiga epos "BorgsgÄrds bruk -SÀteri - JÀrnbruk - Verkstadsindustri" börjar berÀttelsen omkring Är 1330 med BorggÄrds "frÀlsesÀteri" (ett skattebefriat gods/herrgÄrd) och hammare. Sune Björklöf skriver att "BorggÄrds historia blir inte gripbar för oss förrÀn vi Àr inne i vÄr högmedeltid som sammanfaller med tvÄ mÀrkliga nordiska kvinnors levnad; den heliga Birgitta och drottning Margareta."

Björklöfs bok slutar med en lista över de 65 personer som var anstĂ€llda pĂ„ BorggĂ„rds bruk Ă„r 2000. En anstĂ€lld kom frĂ„n Linköping, en bodde i Norrköping. Nitton av de anstĂ€llda bodde i BorggĂ„rd. 

I sitt innehÄllsrika förord skriver Sune Björklöf klokt och inkÀnnande om att "ett bruk eller en medelstor verkstadsindustri Àr inte Àgarnas liv och bekymmer allenast, ett sÄdant företag har varit mÄngas liv, glÀdjeÀmnen och plÄga." SÄ Àr det förstÄs. Och Sune Björklöf har sannerligen anstrÀngt sig för att de "mÄnga" ska fÄ komma till tals i boken om BorggÄrds bruk. HÀr finns allt frÄn "vÄrens forsande vatten under den nya fabriken" och till "dövheten hos hejarna", över den "förmodat hemliga kÀrleken pÄ packhusvinden", "lungsoten" och "IOGT-mötena i Tallberga."

Det har varit mÄnga ÀgarslÀkter i BorggÄrd under seklernas gÄng: RosenstrÄlarna, Holmstensson, TrÀgÄrdhsslÀkterna och Eklöfarna. I boken susar det förbi namn som Burenstam, de Laval och Jöns Eriksson. Men ocksÄ oxdrÀngen, redskapsarbetaren och hon som "ovÀntat blev med barn" tar plats.