Mats Annerfeldt (S) har en tilltalande ledarstil som är danad och formad inom den tillverkande exportindustrins målinriktning och samarbetskultur.
Följer man debatten och kollar på siffrorna så framstår det tydligt att underskotten beror på för höga utgifter och för låga inkomster. Vilket väl inte förvånar någon. Det är så det brukar vara.
Fokus i debatten om underskotten är att sänka utgifterna. Vilket också är som det brukar vara. Följaktligen diskuterar kommunstyrelsens ordförande Mats Annerfeldt (S) med M-politikerna P-O Strandberg och Inge Jacobsson om besparingar. (Folkbladet 10/2)
Besparingar är förstås inte lätt. Men det är mer konkret. Stänger man gymnasiet och ett par förskolor så sparar man si och så många miljoner. Att öka inkomsterna är mer osäkert. Framförallt tar det tid. (Om man nu inte hoppas på höjda statsbidrag förstås; sådana kan plötsligt dyka upp. Särskilt i närheten av ett stundande val?)
Att öka inkomsterna mer strukturellt handlar om att växa. Bli fler innevånare som genererar mer skatteintäkter än utgifter. Här har Finspång två problem. Dels har Finspångsborna sammantagen en låg skattekraft. Man ligger på endast 91, 2 procent av rikets medelskattekraft. Med tanke på hur industrin - med många välbetalda jobb - dominerar arbetsmarknaden i Finspång så borde Finspång ligga högre än så i skatteligan. Men ett par tusen av de med goda löner betalar skatt i Norrköping, Linköping och andra kommuner; eftersom de pendlar in till sina arbetsplatser.
Befolkningen står och stampar i antal. Jag citerar några rader ur de senaste budgetdokumenten i kommunen: "År 2024 är prognosen 21 944 invånare, vilket innebär en minskning av antal invånare med 59 personer jämfört med budget 2023. Från år 2024 och kommande år är befolkningsprognosen nästan oförändrad."
Finspångs kommun har haft goda ambitioner att försöka växa. I maj 2017 fattade kommunfullmäktige beslut om en vision om 30 000 innevånare 2035. Visionen bör ses som ett tecken på att Finspång verkligen vill växa. Och att denna vilja att växa verkligen genomsyrar kommunens arbete på växandets mest vitala områden. Här kan man kanske med viss grund ställa sig frågan om Finspång verkligen har visat/visar att man vill växa?
Nyligen satt jag en kväll med en erfaren Finspångare som är väl bevandrad såväl när det kommer till affärer som politik och samhällsliv i det stora hela. Och som sett sig omkring på olika arbetsplatser i Sverige.
Den här personen ifrågasatte om kommunens arbete med sin vision varit tillräckligt kunskapsrik och fokuserad. Har man satt upp uppföljningsbara delmål som till exempel att under tre år sikta på att 100 personer av dem som idag pendlar in till välavlönade arbeten i industrin istället skulle välja att flytta in till Finspång och bosätta sig här med sina familjer? För att ett sådant arbete ska bli framgångsrikt krävs kunskaper om vad som personer i målgruppen tycker är viktigaste. Var vill de bo? På landet i sjönära natur? I bostadsrätt med centrala lägen? I en villa eller radhus i etablerade områden? Vad vill de ha? Är en grundskola i toppklass viktigast? Är enkelt tillgänglig handel och service viktigaste? Eller är det andra livs- och samhällsområden som de sätter högst?
Med sådana kunskaper på plats kan arbetet för ökad arbetsinflyttning bedrivas mer inriktat och professionellt. Faktaunderlaget ska vara styrande för vad kommunen gör på de två, tre av de områden som möjliga inflyttare rankar högst. Och med styrande menas verkligen styrande; betonade min samtalspartner.
Per-Olov Strandberg har en bakgrund som personaldirektör i Norrköpings kommun. Nu är han aktiv som moderat kommunpolitiker i Finspång. Hans erfarenheter är en förstärkning av politiken i Finspång.
Exempelvis: Är det villatomter på platser där kommunen inte är markägare - vilket är det vanligaste i Finspång - så behöver kommunen göra allt som är ekonomiskt möjligt och lagligt för att komma över marken. Kanske kunde man ha förhandlat med Holmen som äger en hel del mark i trakten. Holmen vill bygga vindkraft på en del av sin mark i Finspångs kommun. Finspångs kommun har sagt nej. I en förhandling kunde man kanske kommit fram till ett annat resultat som hade gynnat båda parter? Förhandling är en av demokratins och framstegens viktigaste motorer. Ett annat exempel: Är det en tiptopgrundskola som framförallt efterfrågas där trygghet och kunskap står i centrum - ja då får kommunen se till att fixa det på bästa tillgängliga sätt. Kanske förhandla med Curt Nicolingymnasiet om att starta en grundskola "mitt i byn"? Kanske förhandla med någon av allra bästa utbildningsföretagen om att etablera en grundskola i Finspång? Besparingar behövs förstås. Så är det. Men framförallt behövs en dedikerad vilja att växa på rätt sätt.