Kommunalrådet Mats Annerfeldt (S) påpekar att det först handlar om att identifiera vad som kan eller inte kan göras, utifrån hur verksamheterna påverkas. "Det finns ett uttryck som heter 'fort och fel' och det vill vi undvika", säger han.
Senaste prognosen i oktober visade ett underskott på 95 miljoner kronor för kommunens verksamheter. Vi har tidigare berättat att ett 50-tal tjänster riskerar att försvinna i Finspångs kommun på grund av den ekonomiska situationen.
– Vi har gjort flera åtgärder och planerar fler under året. Vi räknar med att åtgärder som är beslutade ska spara 67 miljoner kronor under 2024, säger Mats Annerfeldt.
Exempel på redan utförda åtgärder är minskning av antalet strateger, chefstjänster som inte tillsätts, borttagning av sovande jour inom LSS och placeringar på andra orter, som flyttats hem till nya LSS-boendet på Skogsbrantsvägen.
Vad planeras för ytterligare åtgärder under året för att minska det fortsatt stora underskottet?
– Vi har en förvaltning som ska utföra verksamheten och har ansvar att följa budget. Vi vill att det utreds ordentligt vilka åtgärder som är mest lämpliga. Det finns ett uttryck som heter "fort och fel" och det vill vi undvika, säger Mats Annerfeldt.
– Lokalanpassningar är en del som det jobbas med. Inom förskolan krymper elevunderlaget, där ses det över hur lokalerna kan anpassas. Vi vill inte gå ut med åtgärder innan det är klart, säger utbildningsrådet Mikael Wallin (L).
Oppositionen anser att personal behöver sägas upp för att få bukt på ekonomin och talar om ett akut läge.
– Kostymen är för stor, nu måste man se över antalet anställda i kommunen som är för många. Vi vet fortfarande inte om anställningsstoppet som infördes förra året har gett resultat, säger oppositionsrådet Inge Jacobsson (M).
Mats Annerfeldt betonar att de har olika filosofier.
– Det är inte bara att plocka bort människor. Politiken beslutar om omfattning, inriktning och kvalitet på verksamheten. Vi måste först identifiera vad vi kan och inte kan göra, utifrån hur verksamheterna påverkas.
– Annars finns risken att vi får verksamheter som inte fungerar, då får vi lappa och laga efteråt. Sedan kan förstås våra politiska beslut få konsekvenser i förlängningen, säger han.
Moderaterna vill undanta frontpersonal – det vill säga lärare, sjuk- och undersköterskor och vårdbiträden – i deras åtgärdspaket.
– Vi behöver kanske göra som regionen och Norrköpings kommun och ta bort verksamheter? Ska vi kvar ha alla förskolor och en dyr gymnasieskola? Drygt 60 procent av Finspångsbarnen går inte i gymnasiet här, säger Per-Olov Strandberg (M).
Båda moderaterna önskar att politiska majoriteten släpper på prestigen och sätter sig med oppositionen för att reda ut vad som kan göras. Läget är så pass allvarligt att situationen kräver breda diskussioner över partigränserna, anser de.
– Lönekostnaderna behöver minska med 57 miljoner kronor. Om vi räknar på att varje anställd i snitt kostar 800 000 kronor har kommunen 70-75 anställda för mycket. Kommunen har tappat kontrollen över ekonomin och det bara rullar på, säger Inge Jacobsson.
Per-Olov Strandberg förklarar att sektorerna vård- och omsorg, social omsorg och utbildning har visat minusresultat i de senaste fem årens bokslut.
– Det totala överskottet som Finspångs kommun ändå har haft beror på pengar från farbror staten. De stora underskotten i verksamheterna har man inte gjort någonting åt. I det långa loppet är det psykologiskt dåligt att hela tiden gå minus, säger han.
Det råder delade meningar inom politiken hur Finspång ska lösa den ekonomiska krisen.