Riitta Leiviskä Widlund (S), har ansvar för de sociala frågorna i kommunledningsblocket.
I några krönikor i Folkbladet har jag rotat i alla de olika mål och "styrdokument" som jag stött på i Finspångs kommun. Frågan är om alla dessa mål verkligen gör någon nytta i det kommunala uppdraget; eller är det mest politiskt flufffluff? Här ett kortare utdrag från den senaste krönikan: "Den strategiska planen för Finspångs kommun tyngs - utöver elva fokusmål - även av sjutton globala mål där kommunens medarbetare tvingas lägga arbetstid på att skriva långa inlagor om vad kommunen ska göra för att matcha mål som "ingen hunger" och "sanitet för alla".
Och om det nu mest är "flufffluff"; varför finns målen i så fall kvar? Min senaste krönika avslutade jag med dessa ord: "Det vore intressant att höra hur de ledande politikerna i Finspång funderar och resonerar om vilka mål och styrdokument som de anser vara de viktigaste för kommunens förvaltning och utveckling. Därför kommer jag att höra av mig till gruppledarna i de sju partier som finns i fullmäktige och be om ett samtal om dessa frågor."
Mikael Wallin har ansvar för utbildningsfrågorna i kommunledningsblocket.
Kristin Andersson (KD) har tidigare varit med och styrt i Finspång tillsammans med S. Nu samarbetar hon och KD istället med M i opposition.
Inge Jacobsson (M) har varit med i politiken i Finspång i flera decennier. Oftast i opposition. Men ett par år i majoritet.
Gruppledarna var supersnabba med att svara. Och alla sa ja - de ville gärna träffas för att diskutera mål, styrning och flufffluff. En morgon tidigare i veckan träffade jag den borgerliga oppositionens två partier Moderaterna och Kristdemokraterna. Moderaternas gruppledare Inge Jacobsson tog emot mig tillsammans med kommunstyrelseledamoten Per-Olof Strandberg (M) och kristdemokraternas gruppledare Kristin Andersson. De båda partierna samarbetar nära i budgetfrågor.
Senare på förmiddagen samma dag mötte jag kommunledningen som består av kommunstyrelsens ordförande Mats Annerfeldt (S), Mikael Wallin (L), Hugo Andersson (C) och Riitta Leiviskä Widlund (S).
Lite längre fram i nästa vecka väntar träffar med Lise-Lott Öhr som är gruppledare för Vänsterpartiet och med Torgny Maurer som leder Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp.
Träffarna med gruppledarna ger också en bra bild av hur politiken för tillfället är organiserad i Finspång. Ett kommunledningsblock med tre partier som tillsammans har 22 mandat av de 45 som finns i fullmäktige. Kommunledningsblocket har alltså inte majoritet då fullmäktigepolitikerna samlas för att fatta beslut. Sverigedemokraterna har 10 mandat, det borgerliga blocket med M och KD har nio mandat och Vänsterpartiet har fyra platser i fullmäktige.
Enligt M och KD ska den kommunala budget som beslutas av fullmäktige i Finspång vara det främsta styrdokumentet i det kommunala arbetet. De tycker inte att det är så idag.
– Fullmäktige behöver ta ansvar för sin budget på ett mycket mer styrande och tydligt sätt. När sektorer som till exempel Utbildning och Social omsorg visar stora underskott så är det fel att bara låta underskotten rulla på, säger de tre politikerna från M och KD. De anser att kommunen i sin budget och i den "strategiska plan" som antas av fullmäktige ska begränsa sig till "5-7" mål som är tydliga och utvärderingsbara för både politiken och medborgarna.
Kommunledningsblocket är inne på liknande tankar. Viljan och ambitionen att rensa i floran av mål för att åstadkomma större tydlighet i styret är rättfram. I den strategiska planen för åren 2024-2026 skriver Mats Annerfeldt att man komprimerat ner ett stort antal "globala mål" och "fokusområden" till fem "prioriterade områden" för kommunens verksamheter/budget: "1. God hälsa och välbefinnande. 2. God utbildning åt alla. 3. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. 4. Minskad ojämlikhet. 5. Hållbara städer och samhällen."
"Ekonomi i balans" och "fler godkända elever i grundskolan" är högt upp på båda blockens korta lista över mål för kommunens verksamhet och ekonomi. Båda blocken tar också upp Finspångs övergripande mål om att "bli fler" som mycket viktigt. Att kommunledningsblocket hellre talar om det som går bra - de ekonomiska prognoserna brukar bli bättre mot slutet av året - och att oppositionsblocket hellre talar om det som går mindre bra - skatten kan behöva höjas med tre kronor om vi inget gör - är inget konstigt. Deras olika roller är formativa. Oppositionen oroas av att verka för "gnälliga" medan ledningen oroas för att låta för "belåtna."
Finspångs kommun kommer att vitaliseras om man tydligt rensar i sina fluffiga mål. Och kommunledningen bör lyssna på den borgerliga oppositionen som vill att fullmäktige och den beslutade budgeten ska vara mycket mer aktivt när det gäller att mota underskotten i grind. Fortsättning följer.