Magnus Oscarsson (KD) är riksdagsledamot sedan 2014. Tidigare har han bland annat arbetat som lantbrukare.
"Vi vill införa en effektiv förvaltning av vargstammen i Sverige så att den kan samexistera med människan på ett vettigt sätt. Snabba beslut om skyddsjakt vid första angrepp ska till exempel vara regel och givetvis ska vi säkerställa att licensjakten kan genomföras", sa Malin Larsson (S) på mötet med Nätverket i Finspång.
Magnus Oscarsson var inte negativ till S förvaltningstankar.
"Men med tanke på hur svårt det har varit att få genomslag för de politiska besluten ute i myndigheterna är det som jag ser det helt nödvändigt att fatta tydliga beslut om hur stor vargstammen ska vara", sa Magnus Oscarsson.
Kristin Yderfors från Centerpartiet hade jag nöjet att träffa för ett par månader sedan ute i lagården vid den släktgård i Skärvinge som hon tog över 2011. Där har hon bland annat hand om nästan 300 kor.
"Korna rör sig fritt i lagården. De äter när de vill, sover när de vill och mjölkas av robotar när de vill. Under fem månader om året är det också öppet för dem att gå ut om de vill. De har mycket olika vanor. En del kor ger sig iväg ut på våren och stannar de ute till långt på hösten. Andra kor står i dörröppningen och funderar och nosar på utelivet men tycks komma fram till att Nä, jag går in och lägger mig istället," berättade Kristin och log varmt.
På mötet med Nätverket efterlyste hon större mängder av "rådighet" för exempelvis lantbrukare och fårfarmare vars djur utsätts för angrepp av varg.
"Det borde gälla samma regler för varg som för björn. Utsätts liv eller egendom för fara av vargar bör man ha rätt att lägga ner vargar utan att riskera att kastas i fängelse och få sina vapen beslagtagna", sa Kristin Yderfors. Hon menade också att ökad rådighet skulle öka acceptansen för vargens plats i samhället.
Kristin Yderfors (C) med några av sina kor. Hon står på andra plats på Östgötacenterns riksdagslista i valet den 11 september.
Nätverkets medlemmar från Finspång och även mötets gäster från andra nätverk i Hälsingland och Motala vittnade om uppgivenhet och frustration i umgänget med myndigheterna. Samarbetet med Länsstyrelserna framhölls som positivt - men ganska verkningslöst - medan svårigheterna att få till bra kommunikation med Naturvårdsverket föreföll vara ett allmänt spritt problem. Därför mottogs rikspolitikernas tendenser till "omsvängning" mycket positivt den här kvällen i Finspång.
Det ökande antalet vargar i kombination med att många områden - renbeteslandet, storstadsnära trakter, Gotland och Skåne hålls närmast vargfria - gör att vargar och människor kommer allt närmare varandra på de alltmer begränsade och tättbefolkade ytor som står till buds.
Peter Borring ledde mötet på ett kunnigt och hoppfullt sätt.
Den senaste varginventeringen i Sverige (vintern 2021/2022) från SLU visar att det finns det 23 vargrevir i 11 län. (11 januari 2022). Långbogenreviret är Östergötlands bidrag till listan. Dess utkanter utgörs av Ljungsbro, Borensberg, Tjällmo, Finspång och Skärblacka. Det bor många människor och det finns mycket tamboskap i och i anslutning till vargreviret.
Vargen är ett intelligent, effektivt och stort rovdjur. Fundamentet för vargens samexistens med människor är att det är vargen som är rädd för människan och inte tvärtom. Det fundamentet är nu under risk i och med att vargen vänjer sig vid människor och inte ser dem som farliga.
Nätverket vill att vargen ska vara skygg för människan och av självbevarelsedrift hålla sig borta från människor och deras boningar. På sin hemsida listar Nätverket en lång rad incidenter som tyder på att vargar som lever i välbefolkade trakter förlorar sin skygghet mot människor. Vilket är ett hot mot många näringsidkare, mot friluftslivet, mot sällskapsdjuren och mot tryggheten i stort.
Malin Larsson (S) från Stöde i Västernorrland är riksdagsledamot sedan 2018. Hon är bland mycket annat också kyrkopolitiskt aktiv och ägnar sig vid tillfälle åt jakt med lösspringande hund.
Apropå den ofta framhävda motsättningen mellan "stad och land" som sägs grassera inom politik och samhälle så frågade jag politikerna på mötet om hur de är "sedda" i sina partier? De lever och verkar på mindre orter - Stöde, Ödeshög och Skärvinge - Malin Larsson är jägare, Magnus Oscarsson har arbetat som jordbrukare och Kristin Yderfors är mjölkbonde. Ses de som "särintressen", eller kanske rentav som landsbygdsväljarmagneter i valrörelsen; som efter valnatten ställs in i en vrå tillsammans med annat överblivet valmaterial?
Svaren jag fick kändes uppriktiga och ärliga. Det finns en annan kunskap än tidigare och fler har mer insikter om landsbygdens livsvillkor och näringar. Politikerna upplever att de står mitt i sina partier och med full uppbackning. Peter Borring som sannerligen inte är en lättflörtad person avslutade mötet med att känna "lite hopp" inför framtiden. Då gör jag det också.