Förra året flyttade 1,5 miljoner svenskar. De som missade att teckna elavtal till sin nya adress fick el ändå, tack vare att ellagen tillämpar ett ”anvisat elavtal”. Det säkrar att allt från kyl och frys till respiratorer och lampor fungerar, vilket är viktigt både för säkerhet och bekvämlighet. Det är dock ett problem att tillsvidareavtalen har blivit kassakor som elbolagen tar oskäligt mycket betalt för. Förra året uppgick överprissättning till 85% och svenskarna betalade 800 miljoner kronor för mycket. Att utnyttja allmänhetens okunskap på det sättet undergräver förtroendet för energibranschen. Därför har vi infört schyssta, lågt prissatta avtal för omkring 900 000 hushåll i landet genom ett samarbete mellan GodEl och Ellevio. Marknadens problem är alltså inte att tillsvidareavtalen finns, utan att de nyttjas på ett olämpligt sätt. Branschen har visat att det finns kundvänliga lösningar på frivillig basis redan idag, men några elbolag behöver städhjälp. Där måste Energimarknadsinspektionen ta ett större ansvar och säkerställa att elbolag som lurar konsumenten synas i sömmarna och förlorar sin rätt att vara elleverantör vid flytt.
Samtidigt som vi kan glädjas åt att färre och färre svenskar missar att fixa el till sin nya adress, ser vi också överprissättningen från tillsvidareavtalen stiga per capita, vi ser alltså ökade klyftor där färre drabbas och samtidigt betalar allt mer. Vi noterar att det ofta är utsatta grupper som saknar kunskap, tid och engagemang som hamnar i den här rävsaxen. Det är därför extra viktigt att en samhällsnyttig myndighet kliver in och tryggar att elkonsumenten inte kan bli skinnad av elbolaget, utan att priset alltid är skäligt.
Nu invänder kanske meningsmotståndare med argumentet att tillsvidareavtalen länge varit ett problem och att de bör avskaffas en gång för alla genom en ny lag. Men faktum är att riksdagens beslut att avskaffa dem redan 2010, aldrig gått att genomföra. Ett decennium senare kan vi visserligen glädjas åt att antalet hushåll med tillsvidareavtal har halverats, men vi måste också se att intressenter inom energibranschen har motarbetat avskaffandet med framgång. Sveriges hushåll ska inte behöva vänta 10 år till – lösningen finns redan på plats idag, och fler borde göra mer av det som är schysst för konsumenten.
Slutligen bör nämnas att energibranschen har allt att vinna på att städa bort dåliga tillsvidareavtal, inte minst för att behålla sitt anseende. Få branscher kämpar lika hårt med förtroendet hos kunderna. Energimarknadsinspektionen gick nyligen ut och varnade för oseriösa säljmetoder hos elhandelsbolagen och en färsk mätning från svenskt kvalitetsindex visar att kundnöjdheten inom energisektorn sjönk rejält 2020. Vi uppmanar därför alla branschkollegor att städa bort de dåliga tillsvidareavtalen och fokusera på en fungerande elmarknad. Här måste Energimarknadsinspektionen utöva tillsyn för elbolag som lurar nyinflyttade kunder samtidigt som politiken ger myndigheten de verktyg som krävs för att skapa en konsumentvänlig elmarknad.
Maria Erdmann, vd GodEl