Katscha borde nog ha Norrköpingsgult putsade fasader

Opinionen om arkitektur och stadsbyggnad rör sig fort nu! Arkitekturupprorets högljudda häcklare av fyrkantiga lådor märks.

Katscha i Norrköpingsindustrilandskap passar väl in, anser Måns Hagberg. Men, säger han; borde inte huset ha fått en puts av den "Norrköpingsgula" färgen som bl a pryder Arbetets museum. (lilla bilden högst upp till höger) (Bilden i boken är tagen av Ingrid Reppen)

Katscha i Norrköpingsindustrilandskap passar väl in, anser Måns Hagberg. Men, säger han; borde inte huset ha fått en puts av den "Norrköpingsgula" färgen som bl a pryder Arbetets museum. (lilla bilden högst upp till höger) (Bilden i boken är tagen av Ingrid Reppen)

Foto: Måns Hagberg/foto ur Kristina Berglunds bok

Debatt2023-05-26 09:51
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Envetna medborgarprotester påverkar minst lika mycket. Ett överklagande som vinner i Mark- och miljööverdomstolen skickar signaler!

Arkitekturupproret har nu mer än 60 000 följare och systergrupper i andra länder. Arkitektkåren har fördömt deras oborstade språk, fördömt att topparkitekternas egna bostäder jämförs med vad de ritar åt andra, fördömt deras föregivna brist på kunskap om arkitektur och såg nog gärna avfällingarna lysta i bann.

Synen på arkitektur skiljer sig radikalt. Samma byggnad kan få arkitektkårens finaste utmärkelse Kasper Salinpriset och häcklas med ett arkitekturupprorets Kasper Kalkonpris.

Politiken har tagit intryck av protesterna. I Upplands Väsby utlyste kommunen en markanvisningstävling med uttryckligt syfte att få fram nygammal bebyggelse. Arkitektkåren var förfärad, men nu är bostäderna snart inflyttningsklara.

I Göteborg har kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) länge lagt sig i hur staden omdanas. Det har väckt reaktioner om att politiker ska låta arkitekter, experter och byggherrar bestämma. Helt fel. Grundlagarna och Plan- och bygglagen lägger ansvaret på politiken.

Moderaterna i Stockholm svänger: Nej till nya renodlade höghusområden och ja till nya villastäder. "Mindre av sovjetisk traktorfabrik, mer av att folk ska kunna förverkliga sina drömmar", säger oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons till DN.

Sveriges Arkitekter instiftade 2021 ett Kulturmiljöråd som tagit fram en handlingsplan för att öka kulturmiljötänket i professionen.

Svenska Byggnadsvårdsföreningen har sedan 1975 verkat för bättre hänsyn till kulturmiljön. Nu ger föreningen ut en handbok, "Hela staden och bygden" med underrubriken "med kulturvärden som resurs". Den skickas ut till kommunalpolitiker och tjänstemän i hela landet. Målet är att ge dem råg i ryggen att stå upp för sin bygd mot oblyga exploatörer.

Boken är kul att ta del av! Den är bara på 72 sidor, men vilka sidor! Författaren Kristina Berglund kan sin sak!

Första delen är en ursinnig stridsskrift mot dagens skövling och överexploatering. 1960-talets ohemula rivningar och på sina håll brutala miljonprogram ledde ju till en mullrande folkstorm. Sverige slutade nästan riva och försökte ofta bygga bättre. Nu är det glömt. 

Boken ger överblick över gällande lagstiftning och planeringsprocedurer. Den demokratiska processen kan fungera om den startar med kulturmiljöprogram och planering på områdesnivå. Samråd ska hållas medan olika alternativ är öppna. En enklare planform, områdesbestämmelser, borde användas mycket oftare, särskilt där detaljplaneläggning skulle bli onödigt ingripande.

Trädgårdsstäderna är bra förebilder. Folk trivs och kan t o m odla mat själva. Bygg fler trädgårdsstäder och låt bli att överexploatera i de som finns! Boken visar också hur grönska och vegetation kan läka ihop en hårt omvandlad stadsmiljö som den i Enköping.

Handboken visar många bra exempel på lyckad nybebyggelse i gammal miljö. Byggnadsvårdsföreningen menar att det med rätt omsorg kan gå att skapa ny arkitektur och miljöer av hög kvalitet, med variation och till omgivningen anpassad skala och utformning. Även ett då det gäller materialvalet avvikande nybygge som "Katscha" i Norrköping bedöms passa in eftersom det har rätt skala och lämplig skulptural utformning. Men jag tycker ändå att bygget med fördel kunnat få fasaderna putsade i Norrköpingsgult.

Boken vänder sig också till arkitekter. De arkitekter som trotsat tidigare paradigm och ritat trivsamma miljöer har kunskaper som åtminstone delvis kan föras över till den stora del av kåren som förvisso har utbildning, men en utbildning där nybyggnader till varje pris måste bryta av mot omgivningen.

Man undrar över hur landet fungerar då boken visar hur kulturvärden hanteras. Sverige lyckas bortse från att rivning av användbara hus strider mot både klimatkonventioner och sunt förnuft. Det redan byggda har ju sin klimatskuld betald. Att Sverige, särskilt i storstäderna, bortser från att det är barnens uppväxtmiljö som ger grunden för framtiden bådar illa. 

Bokens författare Kristina Berglund är på djupet kunnig stadsplanerare och engagerad medlem i Byggnadsvårdsföreningen. Hon har själv varit med om att vinna mål i Mark- och miljööverdomstolen mot kommunala beslut som stridit mot gällande riksintressen. Bokens titel, "Hela staden och bygden", kan också ses som en uppmaning: Hjälp staden och bygden att läka. Här finns ett första förband.

Omslaget till Kristina Berglunds bok med den underfundiga titeln "Hela staden och bygden."
Omslaget till Kristina Berglunds bok med den underfundiga titeln "Hela staden och bygden."