Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Uppfostrar vi proffs eller robotar?

Jag kommer aldrig kunna stöpas i en form. Även om jag verkligen skulle vilja sĂ„ gĂ„r det inte. Det Ă€r som att kanterna rinner över varje gĂ„ng jag försöker. Antingen imploderar jag, eller sĂ„ exploderar jag.

Krönikören Angelica Forsberg ifrÄgasÀtter ridskolornas metoder. "Att ingen vill ta i ridsportens smutsiga byk, det vet vi ju sen innan", skriver hon bland annat.

Krönikören Angelica Forsberg ifrÄgasÀtter ridskolornas metoder. "Att ingen vill ta i ridsportens smutsiga byk, det vet vi ju sen innan", skriver hon bland annat.

Foto: TT

Strömsholm2021-07-01 12:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

NĂ€r det först nĂ„dde mig att vi utbildar ryttare likt minioner pĂ„ rad vid hĂ€stnĂ€ringens tre riksanlĂ€ggningar blev jag lite fundersam. Det handlar om WĂ„ngen, Flyinge och Strömsholm. 

Man ska se likadana ut, man ska bete sig likadant. Helst ska hĂ€starna se likadana ut och bete sig likadant. Som en sammansmĂ€lt massa som blir till ett. 

En omöjlighet? Nej, inte om man vidtar disciplin. 

För mig ger vittnesmĂ„len frĂ„n vĂ„ra stora skolor med anor frĂ„n förr, tankarna till Jan Guillous ”Ondskan”. Även om skolorna inte utnyttjar samma typ av kamratuppfostran som i filmen sĂ„ ger berĂ€ttelserna frĂ„n vissa unga flickor mig en bitter eftersmak i munnen. Alla kĂ€nner sĂ„klart inte sĂ„. NĂ€r det handlar om sĂ„na hĂ€r saker sĂ„ rĂ€cker det faktiskt med att nĂ„gon eller nĂ„gra upplever krĂ€nkningar och sĂ€rbehandling för att vi ska ha ett stort problem. 

Jag vet flickor som fĂ„tt till sig att de mĂ„ste bli smalare för att lyckas som ryttare. Som om de inte lytt order blivit sĂ€rbehandlade bĂ„de av lĂ€rare och andra elever. Och detta pĂ„ en av vĂ„ra största skolor. 

 Det konstiga Ă€r att ingen pratar om det. Att ingen vill ta i ridsportens smutsiga byk, det vet vi ju sen innan. Men det kanske Ă€r dags att börja stĂ€lla krav pĂ„ skolorna nĂ€r det kommer till beteende och vĂ€rdegrund. Det kanske Ă€r dags att nĂ„gon börjar prata om regler, bĂ„de officiella och inofficiella sĂ„dana. För enligt mina kĂ€llor finns det gott om bĂ„da. 

 â€Personal, studenter, studerande, elever och deltagare bĂ€r klĂ€dsel med diskreta fĂ€rger som ger ett yrkesmĂ€ssigt, professionellt och sĂ€kerhetsmĂ€ssigt intryck. Detsamma gĂ€ller utrustning till hĂ€starna.”, stĂ„r det i de tre skolornas skrivna policy. Elever förklarar innebörden av detta för mig, för det lĂ„ter ju Ă€ndĂ„ vettigt nĂ€r man lĂ€ser det. Det finns ju enorma fördelar i att alla ”ser likadana ut”. Som en elev sa till mig: ”Man fokuserar mer pĂ„ hĂ€star och ridning Ă€n klĂ€der och mĂ€rken”. Och sĂ„ Ă€r det kanske. Men om man mĂ„ste vara skitsnygg och stĂ€dad hela tiden, Ă€r det inte i sig ett problem för lĂ€ttpĂ„verkade unga?

Dessutom vittnas det om att de inofficiella reglerna Ă€r mycket striktare Ă€n sĂ„. Exempelvis elever som skickas hem för ombyte om de har urringning eller för korta Ă€rmar. Detta strĂ€cker sig Ă€ven till fĂ€rgval. Diskreta fĂ€rger Ă€r det som gĂ€ller. Dessutom sĂ€ger flera oberoende kĂ€llor att matchning Ă€r ett krav. 

Men vad hÀnder nÀr man kommer till hÀst dÄ. JodÄ, ingen barbackaridning och knappt uteritter tillÄts, en sÀkerhetsfrÄga och helt rimligt. SÀkerheten framförallt.

NĂ„gra regler om hĂ€stras finns inte. Men det kan bli svĂ„rt att komma med helt andra raser. Det ligger nĂ€mligen i lĂ€rarnas hĂ€nder. LĂ€rare kan med andra ord stoppa raser som inte anses klara utbildningen. Det i sig Ă€r ju inget. Men enligt eleverna fĂ„r man anvĂ€nda anlĂ€ggningen och stĂ„ kvar Ă€ndĂ„ – men man kommer att bli sĂ€rbehandlad. Eller som en tjej sa till mig i min ungdom ”ska du inte köpa en riktig hĂ€st 
”. SĂ„nt sĂ€tter sig. 

Jag har full förstÄelse för viss form av likformighet. Jag ser fördelarna i att alla Àr lika och gör lika. Men nÀr det blir tvÄng och mÄsten Àr det alldeles för lÀtt att det leder till snobberi och utanförskap, och i förlÀngningen sjÀlvhat och prestationsÄngest.

Trots allt sitter hĂ€stkunskapen inte i klĂ€derna. Trots allt Ă€r jag inte sĂ€mre i röda byxor Ă€n mörkblĂ„. 

Angelica Forsberg