Vargarna har fört en tillvaro som har blivit alltmer tynande sedan de åkte ner i allsvenskan. Visst, det har varit ett skapligt intresse – det har funnits en trogen skara fantaster som har tagit sig till Kråkvilan – även i andradivisionen, men det har inte direkt blivit mer och mer drag för varje säsong i allsvenskan.
Snarare har det tappats några procent årligen. Antalet brassestolar som smälls upp på ena rakan har blivit färre, detsamma gäller antalet sittdynor på huvudläktaren.
Där matcher mot Valsarna och diverse farmarlag blivit vardag i stället för att få besök av klubbar som Dackarna och Indianerna. Där Nicki Pedersen och Fredrik Lindgren som bärande pjäser är ett minne blott och publiken i stället har fått se Mathias Thörnblom och Linus Eklöf köra nomineringsheat.
En säsong eller tre betyder inte per automatik att allt intresse bara försvinner. Men nu är det sju år sedan som Vargarna körde i elitserien och det vore konstigt om det inte börjar märkas.
Att fjolårets allsvenska ställdes in helt förpassade Vargarna ytterligare till bakgrunden i idrotts-Norrköping.
Om 2021 går samma öde till mötes, så vore det en tung smäll för Vargarna som kommer att bli ännu mer "osynliga". Nu vill jag tro att allsvensk speedway ska vara möjligt i år. Men är det något jag har lärt mig under den här pandemin så är det att inte ta några framsteg för givet.
Det spelar ingen roll hur mycket man ylar om det inte körs några matcher. Det behövs dåna från motorer under fyra förare som kastar sig in i andra böj i jakten på heatsegern.
Det finns fog för en del oro hos den klubb som ett tag var tvåa i stan intressemässigt bakom IFK Norrköping. Sedan dess har både Vita Hästen och Dolphins gått förbi med råge.
7 472 åskådare hemma mot Lejonen i SM-finalen 2009 – och en hel stad som snackade om toppningar, femettor och Tai Woffinden – framstår som snudd på surrealistiskt.
Helt rökta är inte Vargarna, långt därifrån. Det finns ett grundmurat intresse där ute som är större än så. Satsningen på Norrköpingskillar är helrätt. Men det behöver kommas igång med matcher så fort som möjligt. Framför allt för att locka till sig nya supportrar och för att bygga upp något som i sin tur, på sikt, kan leda till att Vargarna återigen kör i elitserien och gör det utan att ha en finansiell kniv mot strupen vid varje bokslut (som i och för sig nästan är standard för många speedwayklubbar i landet).
För det går sannerligen att argumentera för att Vargarna hör hemma i elitserien.
Ett första steg på vägen vore att den här säsongen kan genomföras på ett någorlunda vettigt sätt.
Vi har en tvåminutersklocka som tickar.