Passande då att Henderson av speakern kallades "gigant" i samband med att segerbuketterna delades ut och förarnas individuella poängskörd aviserades.
– 31 bast snart. Äntligen får jag bli kallad giganten, säger Daniel Henderson samtidigt som ett leende breder ut sig i hans skägg.
15+1 på sex heat är starka papper för Henderson.
Kim Nilsson var den enda som slog honom och det två gånger.
Samtidigt var Henderson ensam om att spöa Nilsson.
En självklar fjäder i hatten.
– Fan, det är klart det är skönt att dänga till Kim. Han hittar ju runt här. Nu fick jag ju stryk av honom två gånger, men det behöver du inte skriva i tidningen, säger Daniel Henderson och skrattar.
– Nej, men vet ju att Kim kämpar så att det smakar blod i munnen bakom mig. Så det är skönt att kunna hålla undan. Jag hade kontakt med Kim hela tiden när han vann heaten, det är en skön bekräftelse på att jag är rätt snabb här ändå.
När du tar täten och vet att Kim jagar dig, hur är det?
– Jag var bara så säker på att jag måste hålla innern. Det finns ingen som kan åka där inne som Kim Nilsson. Jag vet att ska han åka om mig, så gör han det på innern. Så det var bara in med framhjulet och framför kritan. Det gäller att vara lite kall, för det är lätt hänt – speciellt här på "Kråkan" – att du är lite för ivrig in i sväng och då tappar du direkt ut ur sväng.
Daniel Henderson värvades till Vargarna för att ta en ledande roll i laget.
Hittills har han motsvarat förväntningarna mer än väl.
Trots att kroppen är långt ifrån 100 procent.
– Kroppen är sliten. Jag kan inte träna kondition och fys som jag egentligen vill. Ryggen tar för mycket stryk av det. Jag känner att jag ligger lite back där. Jag får träna så mycket det går och hoppas att allt blir hundra så fort som möjligt, säger Daniel.