26-åringen från Norrköping lärde sig älska segling i vattnen vid Arkösund. Han började tävla för Bråvikens Segelsällskap men efter flytten till seglingsgymnasiet i Motala bytte han först klubb till KSSS (Kungliga Svenska Seglingssällskapet) men sedan ett år tillbaka är det GSYS (Gamla Stans Yacht Sällskap) som gäller.
Förresten, det är en betoning på att han lärde sig älska segling.
– Mina föräldrar höll på men för mig var det skräckblandad förtjusning. Jag var ett av de jobbiga barnen att coacha. När det blåste mycket och vi kom långt ut kunde jag bli ganska skraj. Det hände att jag grät och fick bli bogserad in till land. Vändpunkten kom när jag fick kompisar via seglingen. Kamratskapet öppnade upp dörren för mig, berättar Wille Kark, när han besöker redaktionen efter ett av dagens två träningspass.
Sedan dess har det gått bättre. Wille Kark är en av tre svenskar som satsar på en OS-plats i klassen ILCA 7 (tidigare Laser Standard).
Han är på tillfälligt besök hos familjen i Norrköping och har inget eget boende just nu. Det behövs knappt heller.
– Jag har 200 resdagar på ett år. Den 28 december åker jag till Australien för de australiensiska mästerskapen och VM. Sedan är det EM och Världscupen, berättar han om de närmaste månaderna.
Hur finansieras det här?
– Det är via förbundet, sponsring och klubben hjälper till en del också.
Wille Kark har tävlat i VM och på alla stora mästerskap och cuper – men inte i OS.
Kampen står mellan Kark, Emil Bengtsson och Ludvig Lindqvist. Först måste dock Sverige kvala till sig en plats och därefter ska en i trion utses till representant i Paris 2024.
– Vi som land kan kvala in på VM, EM eller via ett par andra regattor. Sen är det en objektiv bedömning vem av oss som är bäst.
Hur känns konkurrensen mellan er tre?
– I nuläget skulle jag säga att jag och Emil Bengtsson ligger bäst till. Det har gått lite tungt för mig men jag har tagit stora kliv sedan juli och det känns som jag har fått tillbaka momentum. Det kommer bli en nagelbitare in i det sista.
Inget lämnas åt slumpen. Om det inte går att segla är det gymmet som gäller.
– Jag tränar 15–20 timmar i veckan. Jag vill bli den bästa versionen av mig själv. Allt man gör är en liten promille och varje dag räknas.
Vid sidan om seglingen har Wille Kark pendlat mellan sysslorna. Han började studera på KTH men var tvungen att sluta eftersom det inte gick att kombinera med ett kringflackande liv. Han var därefter med och startade företaget Netspons, som jobbade med att hjälpa företag och idrottare med sponsring, men nu är det nedlagt eftersom det inte fungerade ihop med OS-satsningen.
I stället jobbar han med att skaffa sponsring till sig själv – och studerar igen. Det är helt andra ämnen än de tekniska men det har visat sig vara en oväntad ögonöppnare.
– Jag läser filosofi och kunskapsteori och det är riktigt kul. Jag hatade filosofi på gymnasiet och tyckte det var alldeles för flummigt men nu har jag gett det en andra chans. Det är riktigt bra, det hjälper mig att vara mer öppensinnad, säger han.
Du har nytta av det i seglingen, även fast det kanske inte var syftet?
– Ja. Det har betytt otroligt mycket mentalt. Det har fått mig att ifrågasätta Wille Kark och mina egna tankar. Tidigare har man ofta haft en förutfattad mening om vad som ska hända under ett race, hur det ska blåsa och så. Men nu är jag mer öppen. Jag iakttar mina tankar och den inre dialogen.