David Jensen har fått debutera i Sveriges U18-landslag i rugby i år.
Kärlek för sporten. David Jensen började med brottning men blev fast i rugbyn.
– Jag har spelat i snart tio år. Pappa (Per) spelade själv och var tränare och tyckte jag skulle prova. Det gick ganska bra och jag tyckte det var kul direkt. Man blir orädd tack vare kampsporten, konstaterar han.
Även om David började träna och spela rugby med Troján har det inte funnits något lag i hans årskull sedan han fyllde 14 år.
– Jag har bara spelat en enda match i Norrköping på tio år. Det var en förmatch till en landskamp. Just nu spelar jag i Uppsala tillsammans med Felix Svensson och Anton Franzén som också är från stan. Tidigare har jag kört med Exiles och andra klubbar från Stockholm, berättar han.
Hur har det funkat med resandet?
– Det är inte så roligt att gå upp klockan sex för att åka till en match kanske, men man vänjer sig också. Pappa skjutsar oss till Uppsala och han har nog kört mig runt halva världen, haha. Men jag har tränat med Trojáns A-lag ett par år. Det är åldersgräns i rugby och nästa år kan jag spela med seniorerna här hemma. Det ser jag fram mot.
Hur stort steg blir det?
– Det är stor skillnad och smäller mer men nu när de har gått ner en serie känner jag absolut att jag klarar av det.
Skador är en annan bieffekt av en hård närkampssport.
– Jag pajade menisken på träning förra året när jag fick en tackling. Efter operationen var det rehab i nio månader och sen lossnade den igen, berättar David.
Känns det värt det?
– Ja, fan. Nu är jag ju tillbaka igen. Det är klart att det var tråkigt att vara skadad men samtidigt kunde jag bygga upp mig också. Det gjorde mig ännu starkare fysiskt.
David Jensen har fått debutera i Sveriges U18-landslag i rugby i år.
Det har gått bra också. Den 190 centimeter långe och 105 kilo tunge klungspelaren/forwarden har tagit plats i U18-landslaget i år. Som en ett år yngre spelare dessutom.
– Det är det första landslaget man kan vara med i, och därefter är det A-landslaget. Det är inte som med fotboll där det finns landslag för varje årskull, säger David.
Hur känns det att bli uttagen till landslaget?
– Jättekul. Det är ett bevis på att all träning man har lagt ned under alla år har gett resultat. Det är ett delmål i karriären. Jag var med och spelade mot Danmark i april och nu ska vi möta Tyskland i Frankfurt den 4 november.
Pappa Per slipper dock köra sin son till den här matchen.