– Det är häftigt att få vara i samma miljö som de stora ryttarna, säger Anna Lund.
För sex år sedan följde hon med Isabella Christoffersen till Åby för att jobba. Det har hon inte ångrat. I dag är hon gruppchef.
Alla fyra tjejerna sysslar med hästar. Men för Ida-Maria Nautras är det nu mera mest från marken efter dubbla ridolyckor.
– Jag skadade först en axeln, sen andra, säger Ida-Maria och ler.
– Men jag vill rida igen, jag hoppas att jag kan det, tillägger hon. Numera är det shettis som gäller för prisutdelaren. Med jobbet på Nihs får hon mersmak.
– Det är jättemagiskt att dela ut alla utmärkelser till alla glada ryttare!
De andra tre sysslar med hoppning fortfarande. Men hoppning på toppnivå lockar inte lika mycket som själva upplevelsen att vara på tävlingsplats. I alla fall inte än på några år. Prisutdelarnas roll är viktig, och omfattande.
– Ibland är det svårt när det händer något oförutsett. Men vi löser ju allt. Det funkar alltid även om det kan bli lite rörigt om det till exempel blir en delad placering. Då måste man springa och hämta en bukett till och rosetter. Men det är kul, säger Anna.
– Det här känns verkligen som ett av de bästa jobben man kan ha, tillägger hon och får ett rungande medhåll av sina tre kollegor.
Hela prisutdelningsgruppen består av sju personer. Det är en hel del fix och tricks som gäller för att få till en fin stund för ryttarna.
– Vi springer runt den här gården många gånger varje dag, säger Anna Lund och alla skrattar.
Favoritryttare då? En svår fråga om du frågar prisutdelningskvartetten. Kanske Cornelia Rylén, eller Malin Baryard-Johnsson, eller varför inte Py Jägerden?
– Det är svårt att välja, konstaterar Ida-Maria Nautras.
– Men Cornelia är så mysig! Hon känner alla och bara går runt och är trevlig och glad. Och sprider härlig stämning, säger Anna Lund.
– Och så har hon alltid så fint hår! Det är lätt att känna igen henne, säger Isabella Christoffersson.
För den som inte vet så har Åbyryttaren Cornelia Rylén nästan alltid färgglatt hår. Det har blivit lite av ryttarens kännetecken.
Josefine Krischausky har svårt att välja en favorit. Det är faktiskt omöjligt, menar hon.
– Nej jag har ingen favorit faktiskt. Men jag har respekt för alla de här ryttarna, säger hon.
Prisutdelarna ser du efter varje klass när de springer runt och bär prisbord för att ge ryttarna en hedersam stund efter avslutat arbete. De delar ut rosetter, blommor och inte minst gratulationer.
– Det är superkul. konstaterar gruppen.
– Vi får gå runt och göra folk glada, säger Anna.