I helgen var Matilda Pettersson och tävlade för första gången sedan kraschen. Målet: Att kvala till Breeders Trophy och Elmia.
– Elmia och breeders är egentligen enda anledningen till varför jag tävlade. Jag kvalade dem på första försöket och kunde stryka mig resten av helgen, säger Matilda.
Det är egentligen lite för tidigt för Åbyryttaren att kliva upp i sadeln i de stora sammanhangen. Rastlösheten kryper på och Matilda räknar dagarna.
– Det har gått fem veckor ... och två dagar, säger hon.
Nu är det full satsning som gäller. Först och främst är det Breeders Trophy i Flyinge helgen den 1 oktober dit Matilda kvalat Cece Junior HS i treårsklassen, Herta Beata i femårs och Ca Cozé i sexårs. I sjuåringarnas klass startar Matilda med sjuårschampionatsvinnande Balisco Line. Sedan väntar Oslo med Head over Hills och Just Joy innan Elmia och så småningom SM stundar för Matilda.
Hon tänker inte sakta ner, det är en sak som är säker.
– Jag kan inte åka till breeders och göra ett halvdant jobb. Då kan man stanna hemma, säger hon.
Hoppet om de stora klasserna på Elmia horse show i slutet av oktober med Head over Hills, lever trots Matildas bortavaro.
– Jag vågar inte ropa hej än. Men jag ligger 25:a och det är 25 som kvalar. Men det är en kvalhelg kvar, säger Matilda som vill passa på att tacka tjejerna i stallet.
– Det hade inte gått utan dem. Jag har en ny tjej som heter Ellinor Segervall som rider väldigt trevligt, det har varit en stor hjälp. Sen jag har Lisa Bergström som hjälpt mig massor och en jätteduktig tjej som heter Siri Hedenqvist. Jag är så tacksam för att jag har dem, säger Matilda.
– Sen är jag jätteglad att jag har så bra hästägare som är förstående. De vill mig mer väl än jag själv vill. Jag är glad att de tar ner mig på jorden, säger Matilda.