Många idrotter har fått stå tillbaka för viruset. Det tycks väl kanske kunna vara det minsta problemet i och med att det här är ett virus som skördar liv. Och den här gången snackar vi om människoliv.
De olympiska spelen är framskjutna med ett år. Mycket bra drag, tycker jag. Det är allas ansvar att stoppa den här smittan. Det är allas ansvar att skydda de som ligger i de så kallade riskgrupperna med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och annat. Det är allas ansvar att lära oss av skräcken i Italien, Spanien och Kina och se till att mesta möjliga antal människor kommer ur mörkret – levande. Det här är ingen lekstuga. Det är en skräckfilm.
Inom ridsporten görs såklart också restriktioner av olika slag. Regeln om att max 499 personer får träffas på sammankomster i Sverige gäller för alla. Vi alla vet ju att det är den 500:e personen som bär på smittan ...
Det svenska Ridsportförbundet har på sin hemsida gått ut med att träningar och tävlingar kan fortgå så länge man följer riktlinjerna och gör en så kallad riskbedömning. Det handlar om frihet under ansvar för både ryttare och arrangörer.
Av gammal hävd vill jag påvisa att just frihet under ansvar är en typiskt dålig sak när det kommer till att leka rysk roulette med människoliv.
Vi vet trots allt att det inte är allt för ovanligt att ryttare har spridit smittor bland hästar på tävlingsplats då man anser att "det är ju bara lite feber" när det kommer till hästarnas åkommor hemma i stallet. Skillnanden: Lite feber hos en människa idag kan döda din mormor, farmor, pappa eller dig. Det är dags att dra öronen åt sig.
Det är hög tid att fundera på om just den där tävlingen är så viktig att det är värt att riskera liv för.
Det är hög tid att ifrågasätta om inte ridsportsverige ska göra som andra idrotter och stänga ner verksamheten. Är människoliv inte mer värt än rosetter?
Här tycker jag att SvRF har ett stort ansvar. Elitserien i hockey har vidtagit åtgärder. Damallsvenskan ställs in. Allsvenskan, Damallsvenskan, Superettan och Elitettan är uppskjutna.
Reklamen för de stora svenska ridsportarrangemangen pågår nästan som om inget hänt. De mindre evenemangen körs för fullt. Falsterbo ligger lyckligtvis en bit fram i tiden. Men många är nervösa för att lyckas ta sig dit om Sveriges ridsport går i stå. Här har SvRF tänkt till och börjat lätta på vissa kvalregler. Bra! Men jag tror det faktum att man fortsätter att marknadsföra sommarens evenemang gör att många känner pressen att ge sig in i leken i en tid när det är högst olämpligt att vara bland folk. Pressen i sig tror jag gör att man "glömmer sina symtom" när det kommer till kval och tävlingar. Jag hoppas att jag har fel. Annars kommer vi aldrig kunna stoppa detta.
Det här är allas ansvar, allas huvudbry.
Det är hög tid att Svenska ridsportförbundet sätter ner foten och stoppar samtliga kval och tävlingar till dess att vi som kollektiv har koll på läget. Det samma gäller svensk medverkan i tävlingar utomlands. Sätt ner foten. Säg nej. Tvinga arrangörerna att skapa nya kvalserier när det här är över.
Gör om fler regler.
Möjligheterna är oändliga. Det är dock bara ridsportförbundet som kan utnyttja dem.
Det säger sig självt: Om chansen att kvala kommer senare med hänvisning till en specialregel så kommer människor inte känna sig tvingade att ge sig ut trots symtom.
Så SvRF den här gången är det inte läge att vara flata.
Ta ansvar: Säg NEJ!