Björn Eriksson.
Vi sitter hemma hos det förra landshövdingparet Björn och Helena Eriksson, i deras fritidsboende i södra Östergötland.
Helena och Golden retrievern Elsa har hälsat, men är nu i andra rum.
Kvar är Björn och våra frågor om hur idrotten ska ta sig igenom pandemin.
Vilka är de största hoten?
Vad borde ha gjorts annorlunda?
Hur ska idrotten agera 2021?
Vi börjar med avgångskraven som hörts under året då kritiska röster framfört att Eriksson borde föra idrottens talan mer högljutt gentemot regeringen.
Varför väljer du den diplomatiska vägen?
– Därför att jag tror att den ger resultat. Jag tror inte att skruva upp volymratten ger det gehör en del inbillar sig. Det handlar mer om att resonera med det politiska systemet och avgörande då är vilken intellektuell klass du har på dina argument.
Björn Eriksson är född i Solna, AIK-are sedan barnsben, och började sin yrkeskarriär på Finansdepartementet 1969. Där, under 14 år i ämbetsmannaskuggan av politiker som Erlander, Sträng, Bohman och Hedlund, lades grunden till ett liv i händelsernas centrum.
– Jag började längst ner på Finansdepartementet och slutade som budgetchef 1983. Min roll under alla dessa år var att vara tyst och iaktta dessa farbröder, i Riksdagen satt jag på en bänk vid sidan och smälte in i tapeten. Att inte få säga något i 14 år skapade abstinensen som plågade er östgötar sen under mina 13,5 år som landshövding. Då pratade jag av mig desto mer. Jag tror alla skulle tjäna på att en period i livet tvingas vara tyst och lära sig den vägen.
Karriären fortsatte som generaldirektör på Tullverket 1983-1988, rikspolischef 1988-1996 och landshövding i Östergötland 1996-2009. Sedan 2015 är han ordförande i Riksidrottsförbundet och flera andra styrelser, bland annat GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan) och Stiftelsen Internationella Företagare i Sverige.
Paret Erikssons Golden retriever Elsa började vårt besök med mycket lek, men la sig sedan till ro.
Hur mår svensk idrott idag?
– I valet mellan att stödja idrottsutövning eller pandemibekämpning så väljer svensk idrott pandemibekämpning. Det är vår hållning varje vecka när vi talar med Folkhälsomyndigheten. Är det så att idrotten inte anpassar sig så får väl idrotten dö en smula då. 8 000 döda slår ut alla funderingar kring huruvida lag och matcher är tillräckligt bra eller inte.
Hur ska idrotten klara den ekonomiska krisen?
– Jag tror inte att vi kan inkomstkompensera oss fram hela vägen, vi måste ändra även inom idrotten. Exempelvis LHC kan inte köra på som förut och varje år bli kompenserade med 40 procent av sitt inkomstbortfall. Det håller inte. Vi måste hitta annorlunda intäktssystem på längre sikt. Exakt hur de ska se ut är för tidigt att tala om.
Vad borde ha gjorts annorlunda?
– Politiken borde ha tillsett att det finns en lagstiftning som kunde hantera idrott och kultur på samma sätt som andra länder har. I stället har vi en gammal ordningslag som är gjord för helt andra ändamål och då får idrotten och kulturen betala ett högt pris.
Hur bör en sådan lag se ut?
– Den ska innehålla styrmedel för allmän folksamling och regelsystem för olika former av nedstängningar. Så som i stort sett hela övriga världen har. Det hade varit bra om den pandemilag som nu arbetas fram hade varit förberedd innan pandemin bröt ut. Det har ju funnits förslag om en sådan lag i flera år.
Det senaste beskedet från regeringen talar för att en pandemilag finns på plats i mitten av januari.
Hur påverkar en sådan lag elitlagens möjligheter att anordna matcher med publik under pandemin?
– Förslagen kring idrottens publikhantering hade troligen sett annorlunda ut med en sådan lag, eftersom man då också hade kunnat reglera andra typer av folksamlingar. Så bördan hade inte drabbat idrotten lika hårt som den gör nu, utan drabbat andra folksamlingar hårdare.
Ser du en risk för att idrottens rykte försämras under pandemin, beroende på hur den hanteras?
– Ja, den risken är uppenbar. Det är en av hotbilderna i de scenarier vi jobbar på och som vi kommer offentliggöra i mitten av januari. På sikt kan det påverka publikintresse och värdet på tv-rättigheter om det, i brist på publik, uppfattas som ointressant vem som vinner och förlorar.
Vad tycker du om att elitidrotten rullar på inför tomma läktare?
– Det är uppenbart att vi inom idrotten tänker olika, men specialförbunden äger sina sporter. De får ros om de sköter det bra och ris om de sköter det mindre bra.
Vad tänker du om elitlag som under pågående pandemi värvar dyrt?
– Politiken har påtalat detta för oss och därför har vi fryst en del av kompensationen till klubbarna. När vi ser resultaträkningarna för 2020 kommer vi att ta ställning till vilka klubbar som varit ansvarsfulla och är värda mer kompensation. Klubbarna måste förstå att om de sköter sig på ett sätt som politiken inte tycker om så kommer villkoren bli ännu tuffare nästa år.
Björn Eriksson har haft många uppdrag tillsammans med medlemmar ur kungafamiljen. Här som landshövding vid invigningen av Barnahus i Linköping 2005 tillsammans med Drottning Silvia och hustrun Helena Eriksson.
Du nämnde att ni jobbar fram olika scenarier. Berätta!
– Vi måste bort från kvartalstänkandet i de statliga bidragen. Idrotten måste få en chans att tänka i helår. Därför jobbar vi med 3-4 scenarios hur svensk idrott kommer att te sig givet den allmänna pandemiutvecklingen.
Hur mycket har ni önskat i bidrag för 2021?
– Det finns ingenting som säger att vi skulle klara oss på mindre än två miljarder 2021. Det är en enkel kalkyl. Stödet har legat på 500 miljoner de gångna tre kvartalen och kostnaderna vi har drabbats av ligger runt 1,3 miljarder. Det kan bli värre 2021, men det kan inte bli bättre. Just nu pågår en diskussion med regeringskansliet och de politiska partierna om de är redo att villfara denna önskan. Gör man inte det kommer det att gå väldigt illa.
Vad finns det mer för risker med pandemin ur idrottslig synvinkel?
– Att föreningsidrotten riskerar att förlora mycket av attraktionskraften bland ungdomar, som har andra alternativ där rörelse inte är så prioriterat. Tappar vi den generationen så ökar andra folkhälsoproblem. Idrotten måste lyssna på den här folkhälsoaspekten, annars kommer politiken inte att betala långsiktigt. För politiken är det inte viktigt om en klubb har ett tillräckligt bra lag eller inte. Det här är ett jättehot mot svensk idrott.
En sista fråga: Hur länge blir du kvar som RF-ordförande?
– Jag ska lägga av, men när pandemin slog till sa jag att jag står till valberedningens förfogande något år till om de vill ha mig kvar för att fullborda corona under 2021. Så vi får se, men jag ställer upp om de så önskar.