"Rika men tråkiga att ha på besök. Ingen bryr sig om Häcken." Ungefär sådär brukar det låta.
Göteborgs just nu framgångsrikaste klubb kunde inte bry sig mindre.
Bollklubben Häcken bildades 1940 av ett gäng fotbollskompisar från Kville på Hisingen, ön som är Sveriges femte största till ytan och den näst mest befolkade.
Killarna ville egentligen att föreningen skulle heta BK Kick, men det namnet var redan upptaget (nej, inte av gamla fina Norrköpingsklubben FK Kick som bildades först 1974 utan av ett annat Kick) och i stället blev det alltså det lite smålustiga Häcken. Ett namn som många utanför Hisingen givetvis har hånat och/eller haft mycket roligt åt genom åren.
Nu är det emellertid inte så många som skrattar åt Häcken som toppar tabellen då det återstår elva omgångar.
Den "riktiga" häcken växte mellan kastanjeträden vid ängen där pojkarna från Kvilleområdet började lattja med trasan (eller vad man nu sa på den tiden) redan 1938. Adressen där häcken stod är Tunnbindaregatan 9, vid det gamla posthuset, om någon av er planerar en utflykt i Hisingeklubbens spår.
Många har beskyllt BK Häcken för att vara en historielös förening utan tydlig identitet och det är klart, tittar man till antalet medlemmar och publiksiffror så finns det åtminstone tre Göteborgsklubbar som kan sägas vara större; IFK Göteborg, Örgryte och Gais.
Men medan Örgryte och Gais halvt om halvt förnedrar sig i Superettan respektive division 1 södra så tampas Häcken om allsvenskt guld. Blåvitt harvar i mittens rike och har inte längre med toppstriden att göra.
Några gånger tidigare har "Getingarna" svärmat runt den finaste medaljen, men varje gång har något gått snett på slutet och mästartiteln har glidit laget ur händerna.
Bättre gick det under lagets första år i seriespel. 1950, tio år efter bildandet, hade BK Häcken firat sex seriesegrar och man spelade därför redan i landets tredje högsta serie.
Två triumfer i Svenska cupen kan man dessutom stoltsera med. Rätt färska sådana – 2016 och 2019.
Ligaspelet smäller naturligtvis högre och den här säsongen har Häcken varit med i toppen från start. Tränaren Per Mathias Høgmo – norrmannen som var truppspelare i IFK Norrköping i mitten på 80-talet – har vävt ihop en stark och välbalanserad enhet av skickliga fotbollsspelare, kryddad med pånyttfödde Kungsbacka-sonen Alexander Jeremejeff på topp. 28-åringen har öst in löjligt många mål, 19 på lika många matcher. Nästan hälften av allsvenskans målgladaste gäng.
Just nu har Häcken ett skönt flow. I senaste matchen borta mot Sirius i Uppsala skyfflade Jeremejeff in matchens enda mål i 94:e minuten. Sånt brukar oftast bara hända lag med det lilla extra.
I vanlig ordning har Häcken tillåtits gå under radarn. Trots att man numer nästan alltid nämns med den största respekt inför premiäromgången, och till och med pekas ut som en av de stora guldkandidaterna, verkar många fortfarande underskatta de gulsvarta. Som att klubben inte är på riktigt, om du förstår vad jag menar.
Annat som talar för att guldet firas på Bravida Arena i höst?
Häcken behöver inte slita ut sig i fyra krävande stockholmsderbyn som konkurrenterna Djurgården, Hammarby och AIK tvingas göra säsong efter säsong och man är inte alls lika påpassade, jagade och pressade som exempelvis Malmö FF och IFK Göteborg.
2022 kan mycket väl vara året då alla andra klubbar än BKH kan ta sig i häcken.